Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolan måste lägga grunden för att stimulera entreprenörsanda och eget företagande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sätta upp en målsättning om att minst 50 % av gymnasieskolorna skall erbjuda ett entreprenörskapsprogram eller en företagarlinje.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det är extra angeläget att gymnasieskolor i ekonomiskt svaga regioner, där traditionen av entreprenörskap är svag, inför dessa utbildningssatsningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samverkan mellan skola och näringsliv.
Mer pengar till skola, vård och omsorg skapas bara genom en ökad tillväxt. Fler och växande företag är grunden för ett Sverige som växer.
För att fler ungdomar ska stimuleras att starta eget måste skolans syn på entreprenörskap förändras och elever måste ges möjlighet att få inblick i företagandets vardag. Tyvärr är den svenska skolan i dag inriktad på att stöpa alla elever i samma form. De individer som går in i den svenska skolan kommer ut efter tolv år, likriktade och formade till arbetstagare.
Fyra av fem ungdomar i åldern 18 till 20 år är intresserade av att bli egna företagare. Det visare en undersökning som Nutek genomförde 2003. Tyvärr kommer många av dessa ungdomar aldrig att starta eget. Bristen på goda förebilder, negativa attityder till företagande och bristen på entreprenöriell stimulans i skolan gör att många aldrig kommer att förverkliga sin dröm.
Det har dock visat sig att de ungdomar som ges förebilder och som själva får pröva på entreprenörskap startar företag i mycket högre utsträckning än de ungdomar som inte fått denna möjlighet. ”Ung företagsamhet” är ett projekt som drivits i 20 år och som låter gymnasieelever starta företag under en begränsad tidsperiod. Utvärderingen av projektet visar att tio år efter det att projektet startade drev 20 % av eleverna ett eget företag med i snitt 6,6 anställda. Dessutom säger sig 57 % av de tillfrågade vara intresserade av att starta eget företag i framtiden. Det har också visat sig att det i ekonomiskt svaga regioner är speciellt viktigt att satsa på unga entreprenörer. Enligt en europeisk utvärdering som nyligen presenterades visar det sig att så många som en fjärdedel av alla nystartade företag i så kallade ekonomiskt svaga regioner startas av tidigare ”studentföretagare”.
I Sverige erbjuder i dagsläget 10–15 % av gymnasieskolorna ett entreprenörskapsprogram eller en företagarlinje, vilket är bra sett ur EU-perspektiv. Men trots detta kan vi bli bättre. Jämför vi oss med vårt grannland Norge är den svenska siffran låg. Där erbjuder 30–40 % av skolorna en sådan gymnasieutbildning. För att Sverige ska klara den internationella konkurrensen måste entreprenörstanken uppvärderas och elever måste ges utrymme att växa och utvecklas till kritiskt tänkande individer som är beredda att ta ansvar. Det är därför hög tid att stimulera fler skolor att sätta entreprenörskap på schemat. Målsättningen bör vara att 50 % av gymnasieskolorna kan erbjuda sina elever detta. Då denna entreprenörskapsutbildning har visat sig vara särskilt framgångsrik i ekonomiskt svaga regioner och i regioner där traditionen av entreprenörskap är svag är det angeläget att gymnasieskolorna i dessa områden prioriteras.
Vi har inte råd att förlora fler entreprenörer. Skolan måste därför omformas så att entreprenörskap och kreativitet stimuleras. Särskilt viktigt är detta inom gymnasieskolan där grunden för arbetslivet läggs. Utöver detta måste samverkan mellan gymnasieskolan och näringslivet öka. Den gymnasiala yrkesutbildningen bör i större utsträckning vara arbetsplatsförlagd. Och när små företag tar emot elever bör ersättning utgå för detta.