Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fri åsiktsbildning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att släppa högskolor och universitet fria.
Liksom på grundskolesidan visar det sig att högskolor som tillåts skapa sin egen profil och utveckla sina egna säregenskaper blir mer framgångsrika än andra.
När jämförelser görs över allt från studentinflytande, trivsel hos personal och studenter till akademisk excellens visar det sig att en oproportionerligt stor andel i toppen drivs i stiftelseform eller på annat sätt har organisatoriska särskiljande egenskaper.
En större egenmakt, ett minskat politiskt inflytande över styrelser och andra viktiga funktioner ger en bättre högskola. Det ger dessutom en ökad frihet att gentemot makthavare och politiker fatta misshagliga beslut som är till för den akademiska frihetens och studenternas bästa snarare än det politisk korrekta.
Den högre utbildningen i dag är ett genomreglerat område. Trots att det på många andra områden accepterats att planekonomiskt tänkandet inte leder till god utveckling visar regeringen inga tecken till att vilja minska sin makt över akademierna.
Det bästa vore att låta universitetsledningarna åter besättas av personer med integritet och kompetens som främsta riktmärken. Ett steg i rätt riktning skulle vara att återinsätta rektorn som ordförande i universitetsstyrelsen.
Även yttrandefriheten och rätten till fri åsiktsbildning är beroende av utbildning som står fri från den politiska makten. Endast fria högskolor, universitet och fakulteter kan motverka en alltför långtgående likriktning och lyhördhet inför makten.
Högskolor och universitet bör släppas fria och göras om till självständiga stiftelser med egen bestämmanderätt.