Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tilldela Högskolan i Gävle vetenskapsområdet teknik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tilldela Högskolan i Gävle universitetsstatus med inriktning IT/distansuniversitet.
Gävle har stora problem på arbetsmarknaden. Sedan valet 2002 har arbetslösheten ökat med närmare 50 procent. Den öppna arbetslösheten är högre i Gävle än i landet som helhet och karakteristiskt för regionen är den omfattande ungdomsarbetslösheten och en långvarig arbetslöshet bland äldre. Gävleregionen har omfattande omställningsproblem kopplade till låg utbildningsnivå och allt färre arbetstillfällen hos regionens stora företag som Sandvik och Korsnäs.
Satsningar på utbildning, forskning och utveckling har stor betydelse för utvecklingen lokalt och regionalt. Närheten till en expanderande högskola har redan märkts i form av ökat intresse för postgymnasial utbildning bland regionens ungdomar. I ett regionalt perspektiv behöver dock övergången till högre utbildning öka i än större omfattning.
Högskolan i Gävle har en hög ambitionsnivå när det gäller att växa vidare med siktet inställt på att få ansvar för forskarutbildning och universitetsstatus, och har aktualiserat ett antal välmotiverade utvecklingsprojekt.
Högskolan i Gävle, HiG, har spetsforskning av nationellt intresse inom sina nischområden. Området samhällsbyggnad ger goda exempel – geografiska informationssystem, energi och inneklimat, materialteknik – för att nämna några. Inom området radioteknik sker en betydande satsning. Det är även av nationellt intresse att kunna utnyttja den handledarkompetens som finns i HiG för att öka produktionen av forskarutbildade.
Högskolan i Gävle har framgångsrikt knutit till sig avancerade forskarmiljöer av nationell och internationell betydelse som Byggd miljö i Gävle och Belastningsskadecentrum. Gävle högskolas spetsområden (arbetsskador och hållbar byggd miljö) är till stora delar unika och finns inte vid universiteten. HiG har stor potential att ge ett positivt bidrag till svensk forskarutbildning och har många kompetenta och erfarna handledare att erbjuda. Redan idag finansierar HiG ett hundratal doktorander. Forskningen är av tillämpad karaktär och bedrivs i samverkan med företag, kommuner och landsting och andra intressenter i samhället.
Från ett regionalt perspektiv finns flera goda skäl till varför HiG bör få egen forskarutbildning. Ungdomarna i Gävleborgs län och studenterna vid HiG bör ha samma möjligheter som ungdomarna i landet i stort att skaffa sig en forskarutbildning. En egen forskarutbildning skulle också kunna stimulera högutbildade ungdomar att söka sig till eller stanna i regionen samt intressera högteknologiska företag att etablera sig här.
Ytterligare ett mycket starkt skäl till att vilja ha vetenskapsområdet teknik är att det skulle stärka framtidstron och självmedvetandet i regionen och kunna bidra till nyföretagande och företagsetableringar. Utvecklingen av Gävleborgsregionen skulle gynnas av en egen forskarutbildning.
En annan inriktning som jag anmodar regeringen att noga överväga är möjligheten att låta Högskolan i Gävle bli IT/distansuniversitet. HiG har många års erfarenhet av distansundervisning, har stor kompetens på området och förfogar över god teknisk utrustning och därmed goda förutsättningar för att kunna fungera som ett förstklassigt IT/distansuniversitet. Redan idag finns Gävlemodellen för distans. Mot bakgrund av att alltfler behöver läsa på distans, inte minst i vårt län med långa avstånd, skulle distansuniversitetet kunna leda till en positiv utveckling för länets arbetsmarknad, utbildningsmöjligheter och näringsliv.
Tillsammans med andra ansökningar från flera andra högskolor har HiG:s ansökan blivit liggande på departementet utan åtgärd. Detta är ofattbart och en kraftig avvikelse från vad man gärna vill förknippa med svensk statsförvaltning. Det är nu hög tid att vidta åtgärder för en positiv utveckling av HiG och ge HiG universitetsstatus med en gren för distansutbildning.
Högskolan i Gävle firade sitt 25-årsjubileum 2002. Formbarheten, nyfikenheten och öppenheten hos den unga högskolan är stor. Pionjärandan och viljan att söka nya former och nytt innehåll präglar verksamheten. Utvecklingsmöjligheterna är stora liksom omgivningens intresse och förväntningar. Redan för flera år sedan beslöt högskolans styrelse att sträva mot universitetsstatus. Ett första etappmål skulle vara att få rätten till vetenskapsområdet teknik.
I en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, ”121 punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige”, fastslås att samarbetspartierna vill öka satsningen på forskning och utbildning. Fler högskoleplatser behövs i hela landet enligt punktprogrammet, och därför ska ytterligare någon eller några högskolor ges möjlighet att utvecklas till universitet och få bedriva forskarutbildning.
Gävle högskolas forskningskapacitet och dess handledarresurser är en nationell tillgång som kommer att kunna utnyttjas bättre med en universitetsstatus – eller, till en början, med vetenskapsområdet teknik.
Mot bakgrund av detta, såväl ur ett nationellt som ur ett regionalt perspektiv, finns det mycket goda skäl att tilldela Högskolan i Gävle vetenskapsområdet teknik. Målsättningen är att i en inte alltför avlägsen framtid också ge HiG möjlighet att utvecklas till universitet.