Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sveriges regering i samarbete med andra regeringar i EU utarbetar en handlingsplan för kvinnors deltagande i konfliktlösning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att soldater och deras befäl utbildas till att förhindra våldtäkter, prostitution och sexuella övergrepp samt att rätt bemöta dem som utsatts för sådana övergrepp.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kvinnor får utbildning i förhandlings- och medlingsteknik för att påverka och lösa konflikter och att kvinnor rekryteras som FN:s speciella sändebud till fredskommissioner och informationsuppdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kvinnor skall ha hälften av alla befattningar i uppdrag som rör försoning, fredsbevarande och konfliktförebyggande.
1 Yrkande 2 hänvisat till FöU.
Rapporten ”Kvinnor och Konfliktlösning” antogs av Europaparlamentet i november 2000, och FN-rapporten ”Kvinnor, krig och fred” presenterades för FN:s säkerhetsråd på hösten 2002. Dessa rapporter har beskrivit och klart dokumenterat det systematiska användandet av sexuella övergrepp och massvåldtäkter av kvinnor vid krigföring genom historien. Under senare tid har vi sett detta på Balkan, Kambodja, Sri Lanka, Bangladesh, Liberia, Peru, Somalia, Moçambique, Sudan och Uganda.
Kvinnors och mäns erfarenheter av konflikter skiljer sig åt. Så gör även deras prioriteringar och behov. Om halva befolkningens erfarenheter och åsikter ignoreras bortser man från den viktigaste grunden för byggandet av en hållbar fred. Utestängandet av kvinnor från fredsprocesser får negativa effekter på fredens hållbarhet. Kvinnor och flickor, som även efter konflikter utsätts för övergrepp, får däremot inte delta i fredsprocessen, varken i konfliktlösningar eller fredsförhandlingar.
Åtgärder måste till för att stoppa det systematiska våldet. Kvinnor måste finnas med i hela freds- och konfliktarbetet. Båda rapporterna lyfter fram konkreta förslag – bl.a. att minst 40 procent kvinnor skall finnas med i allt försoningsarbete och fredsbevarande, fredsskapande och konfliktförebyggande arbete.