Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall intensifiera arbetet för mänskliga rättigheter i Iran genom arbete i EU och FN.

Motivering

En stor del av befolkningen i Iran lever under existensminimum. Hög arbetslöshet, narkotikamissbruk, prostitution och fattigdom är stora sociala problem, i synnerhet för unga människor i Iran. Inte nog med de socioekonomiska orättvisorna – mänskliga rättigheter lyser med sin frånvaro i Iran. Nästan dagligen tar vi del av nyheter om hur befolkningen kränks på ett eller annat sätt. Avrättningar, omänskliga straff och egenmäktiga frihetsberövanden har pågått under lång tid. Misshandel och tortyr förekommer i stor omfattning. Trots att parlamentet i juni i fjol antog en lag som syftar till att förhindra tortyr finns det inga tecken på förbättringar. Frågan kvarstår om lagen överhuvudtaget tillämpas. Likaså inhumana bestraffningar och dödsstraff förekommer, framförallt när det gäller brott relaterade till statens säkerhet och sexualliv. Exempelvis är det väldigt vanligt att kvinnor döms till stening för äktenskaps- och sedlighetsbrott. Även om de iranska myndigheterna för snart tre år sedan bestämde sig för att sätta stopp för stening som straff har kvinnor ändå dömts till stening. Spöstraff och stympning är andra former av bestraffning som också tillämpas flitigt, inte sällan mot unga människor. Myndigheterna har även i den här frågan avkunnat ett moratorium, som inte heller har iakttagits.

Sverige bör intensifiera arbetet för mänskliga rättigheter i Iran genom EU och FN.

Stockholm den 30 september 2005

Siw Wittgren-Ahl (s)

Ulla Wester (s)

Mariam Osman Sherifay (s)

Hillevi Larsson (s)