Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att det i relationerna med Palestinska myndigheten skall krävas att myndigheten som ett villkor för biståndet aktivt skall verka emot korruption, för mänskliga rättigheter och ta avstånd från antisemitism.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om arbete emot korruption och antisemitism samt för mänskliga rättigheter som en del i en ny landstrategi för Palestinska myndigheten.
En utdragen och tragisk konflikt är den i Mellanöstern. Konflikten är ibland svår att förstå, inte minst för officiella svenska företrädare.
Trots FN:s beslut 1947 att låta inrätta en israelisk och en palestinsk stat sida vid sida ifrågasätts ännu Israels rätt till liv och existens. Den antisemitism som går som en ond tråd genom världshistorien finner i dag nya uttryck. Ett exempel på hur det antisemitiska hatet yttras i officiell palestinsk regi har under senare år funnits på hemsidor tillhörande Palestinska myndighetens informationsministerium. På sidorna visades vidriga bilder som väl passar in i den antiisraeliska propaganda och de nidbilder av det judiska folket som spridits i tusentals år. Efter att bilderna uppmärksammats internationellt och även i Sveriges riksdag togs de bort från de officiella hemsidorna.
Problemet med antisemitism från palestinsk sida är emellertid inte löst. Uppgifter visar att det till exempel i palestinska läroböcker finns uttalad antisemitism där förintelsen eller det judiska folkets rätt till en egen stat förnekas. På somliga kartor kan Israel helt utlämnas.
Detta sker samtidigt som de palestinska myndigheterna får ett betydande bistånd från Sverige och EU. Bistånd betalas dels direkt till Palestinska myndigheten, dels till organisationer som verkar i området.
Det övergripande målet för svenskt utvecklingssamarbete med Västbanken och Gaza är att främja fredlig utveckling och stärka fredsprocessen. Det första bilaterala avtalet för utvecklingssamarbetet med Västbanken och Gaza ingicks 1996. En översyn av landstrategin ska göras årligen med hänsyn till det aktuella läget i området och till utfallet av den årliga strategin.
Sida bedömer att behovet av internationellt stöd generellt kommer att fortsatt vara mycket stort under hela 2005 men även under åren framöver. Efter Yasser Arafats död i november 2004 har ett nytt politiskt läge uppstått och i januari 2005 valdes Mahmoud Abbas till ny president.
Efter tillbakadragandet från bosättningarna i Gaza som Israel ensidigt utförde under sommaren 2005 och som utfördes utan större interventioner är det nu dags att de palestinska myndigheterna visar att de är kapabla att uppfylla sin del av Osloavtalet. Detta innebär att avväpna de muslimska terrororganisationer som fortfarande verkar inom Palestinska myndighetens territorium och som innebär en allvarlig säkerhetsrisk såväl för den egna befolkningsgruppen som för Israels befolkning.
Under 2005 får Palestinska myndigheten 170 miljoner kronor i bistånd av Sverige. Detta följs sedan preliminärt av 175 miljoner kronor under 2006 och 180 miljoner 2007. Det svenska stödet består i huvudsak av humanitärt stöd, direkt stöd till fredsprocessen och till demokrati och mänskliga rättigheter, infrastruktur och hälsa.
Enligt Sidas bedömning kommer behovet av internationellt stöd att vara fortsatt stort. Beroende på den aktuella konfliktsituationen är det fortfarande väldigt svårt att planera de svenska biståndsinsatserna. Om den politiska situationen förändras kan insatserna komma att ändra inriktning. Under åren fram till 2007 bedöms stödet bestå av fortsatt humanitära insatser kombinerat med utvecklingsstöd. Sida måste även framdeles ha en stor flexibilitet vad gäller inriktningen av biståndssamarbetet liksom i valet av kanaler som ska genomföra insatserna. Det humanitära stödet kommer under perioden att bestå av både snabba insatser och sådana av mer bestående karaktär. Den kritiska situationen i området har lett till att nya projekt har startat medan andra har fått läggas ner för att de inte har kunnat genomföras. Fyra områden ska ges högsta prioritet fram till 2007:
En nationell handlingsplan för palestinska barn.
Skapa arbetstillfällen.
Katastrofhjälp för fortsatt stöd till social service (se ovan).
Humanitär hjälp.
Flera bedömare, däribland den svenska biståndsmyndigheten Sida, har vid ett flertal tillfällen konstaterat att Palestinska myndighetens respekt för de mänskliga rättigheterna varit bristfällig. Palestinska myndigheten förföljer också sitt eget folk vars mänskliga fri- och rättigheter kränks om och om igen. Myndigheten präglas av en korruption som förskingrat miljontals kronor i biståndsmedel från Sverige och EU. Sverige bör ställa krav för bistånd till Palestinska myndigheten. Att aktivt främja mänskliga rättigheter, beivra korruptionen samt ta avstånd från antisemitism bör vara ett krav för att erhålla svenskt stöd. Sverige ska i alla internationella sammanhang stå för mänskliga rättigheter. Naturligtvis bör Sverige lägga betydande vikt vid detta som förutsättning för fortsatt svenskt stöd. Om inte Sverige klart och tydligt markerar avståndstagande mot antisemitism från palestinsk sida förlorar Sverige i trovärdighet när svenska skattepengar används för att betala antisemitism och bidra till korruption och felanvändning av medlen.