Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår regeringens förslag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel.

  2. Riksdagen godkänner, med ändring av regeringens förslag, att det vägledande målet för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige fr.o.m. år 2010 skall vara att sådana drivmedel skall utgöra minst 8 % av den totala användningen av bensin och diesel för transportändamål beräknat på energiinnehåll.

Bakgrund

I propositionen föreslår regeringen i samarbete med Miljöpartiet en ny lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel. Skyldigheten skall gälla näringsidkare som tillhandahåller drivmedel för vägburna transporter till allmänheten. Skyldigheten skall från den 1 februari 2006 gälla de volymmässigt största försäljningsställena för att därefter fram till år 2009 årligen vidgas till att gälla alla de försäljningsställen som årligen tillhandahåller minst 1 000 kubikmeter konventionella bränslen.

Vidare föreslår regeringen och Miljöpartiet ett nytt nationellt mål för andelen biodrivmedel 2010. Målet bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG och säger att det vägledande målet för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige från och med år 2010 skall vara att sådana drivmedel skall utgöra minst 5,75 % av den totala användningen av bensin och diesel för transportändamål beräknat på energiinnehåll.

Inledning

Det finns ingen anledning att upprepa argumentationen varför vi måste bryta vårt oljeberoende av såväl miljömässiga, ekonomiska som säkerhetspolitiska skäl. Istället bör vi ägna oss åt att fatta de politiska beslut som på effektivast sätt kan få näringslivet och medborgarna att bryta oljeberoendet och våga satsa på framtidens teknik, som använder förnybara bränslen. Omställningen är en lång kedja av åtgärder och politiska styrmedel. Det gäller att göra saker och ting i rätt ordning Ett bra exempel är Centerpartiets mål om att det efter 2015 skall vara förbjudet att sälja nytillverkade fordon som enbart kan drivas av fossila bränslen. Genom att sätta upp en tydlig slutgräns ger vi ett kraftigt incitament till fordonsindustrin att producera och utveckla miljöbilar. För att lyckas genomföra en sådan stor omställning behövs det en ökad satsning på olika former av alternativa drivmedel. Exempelvis går en ökad produktion av inhemsk etanol att förverkliga och kan generera många nya jobb liksom en ökad tillväxt i Sverige. Idag ser vi också att målet är realistiskt. Det som väcker störst intresse på bilmässor runt om i världen är nya modeller av olika typer av miljöbilar. Var 10:e bil som såldes i Sverige under september månad var en miljöbil. Efterfrågan och marknaden finns redan och att då, som regeringen gör i denna proposition, föreslå lagstiftning är att bli omsprungen av verkligheten. Utbyggnaden av tankställen kommer att ske ändå, nu när efterfrågan börjar tillta alltmer.

Vi måste redan nu staka ut riktningen för hur vi skall kunna nå det mål som Sveriges riksdag har satt upp – att Sveriges utsläpp av växthusgaser skall halveras till år 2050. Vi är beredda att fatta beslut om delmål som pekar ut riktningen för näringslivet och medborgarna. Detta är oerhört viktigt för att investeringar skall komma till stånd och prioriteringar av forskningsresurser skall kunna göras. Avgörande för om målet skall kunna nås är hur vi lyckas med ett teknikskifte inom trafik- och drivmedelssektorn.

Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel

Centerpartiet delar inte regeringens och Miljöpartiets idé om att tvinga bensinstationerna att tillhandahålla ett förnybart bränsle. Vårt främsta argument är att vi hellre ser att man från politiskt håll stimulerar marknaden så att efterfrågan på miljövänliga fordon och alternativa drivmedel ökar. Med en efterfrågan kommer också utbudet att öka. Att tvinga fram en utbyggnad som inte bygger på efterfrågan kan snarare komma att sätta käppar i hjulet för teknikskiftet till förnybara fordonsbränslen, istället för att bidra till omställningen.

En framtvingad utbyggnad av tankställen skulle dessutom inte vara teknikneutral eftersom det i dagsläget är väldigt mycket billigare att bygga en E 85-pump än en pump för till exempel biogas (300 000 kr för en etanolpump och 3–4 miljoner kronor för en gasmack). Centerpartiet anser att de politiska styrmedlen för omställningen till ett hållbart samhälle inte får styra tekniken. Vad framtidens forskning och utveckling har att bidra med vet vi antagligen inte mycket om. Finessen är att utveckla samtliga styrmedel och forskningsinsatser helt teknikneutrala. Det skall inte spela någon roll om man väljer biogas eller etanol och inte heller om man framställer biogas genom en biologisk process eller en kemisk process. Vårt enda krav är att det skall vara förnybara bränslen som driver framtidens bilar.

Vi känner också en oro för att landsbygden kommer att bli utan alternativa bränslen, trots ”pumptvånget”. De bensinstationer med de största volymerna (som kommer att beröras i det första skedet) ligger mestadels i storstadsområdena där det redan idag finns tillgång till alternativa drivmedel. Om ”pumptvånget” blir verklighet kommer bensinbolagen att tvingas prioritera efter lagen, snarare än efter var kunderna vill ha produkterna. Entreprenörskapaciteten för att bygga nya pumpar är också begränsad och att bygga om de stationer som säljer mer än 3 000 m3 bränsle, skulle kräva alla resurser under flera år.

Det finns också ett problem i att den föreslagna lagen riktar sig till enskilda bensinhandlare och inte till oljebolagen, vilka i normala fall står för investeringar i utrustning. Förslaget kan få till följd att mindre och medelstora mackar tvingas stänga, eftersom kostnaden för att tillhandahålla ett alternativt drivmedel skulle bli så märkbar i företagets ekonomi. Ett glesare nät av mackar gynnar varken miljön eller människors privatekonomi.

Kritiken mot ”pumptvånget” har varit massiv. Till exempel konstaterar Lagrådet att förslaget är illa genomtänkt då det inte beaktar sambandet mellan distribution, återförsäljare och kunder tillräckligt och för att det föreslår ett dyrt och komplext system utan att marknadsförutsättningarna är tillräckligt utredda. Konsumentverket menar att … ”en tvångslag skulle också gynna vissa bränslen på bekostnad av andra då det finns stora skillnader i investeringskostnader mellan pumpar för gas och pumpar för flytande bränsle”. Inte heller miljörörelsen jublar enhälligt över ”pumptvånget” utan SNF skriver exempelvis i sitt remissyttrande att de skulle föredra en annan modell där pumputbyggnaden istället stimuleras via en särskild fond från vilken enskilda bensinmacksägare kan söka delfinansiering för att täcka extrakostnaderna.

Centerpartiet anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel.

Målet om 5,75 % förnybara drivmedel 2010

Centerpartiet ser teknikskiftet till förnybara drivmedel som en möjlighet, inte som en börda. De förnybara drivmedlen kräver ny teknik och vi hoppas att svenska innovatörer kommer att ligga i frontlinjen med framtidens teknik. Det är inte bara tekniken som kan gynna svenskt näringsliv utan även drivmedelsproduktionen. Tänk att slippa vara beroende av oljans världsmarknadspris utan istället använda inhemska bränslen. Framtidens ”oljeshejker” kanske finns i Norrlands inland?! Centerpartiet vill fatta de politiska besluten som kan skapa förutsättningar för detta.

EU:s mål för användningen av förnybara drivmedel från och med år 2010 skall utgöra minst 5,75 % av den totala användningen av bensin och diesel ser vi som mycket positivt. Centerpartiet menar dock att detta är en miniminivå och vi vill att Sverige ska ha högre ambitioner på miljöområdet än så. Redan idag utgör andelen förnybara drivmedel 3 %. Enligt scenarier som LRF har gjort för potentialen i drivmedelsproduktion från svensk skogs- och åkermark kan man år 2010 få ut motsvarande drygt 5 % av den totala användningen av bensin och diesel. Idag baseras utbudet av förnybara drivmedel till stora delar på import från bland annat Brasilien. Vi räknar med att vi även år 2010 kommer att importera drivmedel motsvarande 2–3 %. Målet för andelen förnybara drivmedel vill vi sätta till 8 %, där vi räknar med att minst 5 % kommer från inhemsk produktion och resterande andel importeras. För att målet ska realiseras, är vi också beredda att fatta de politiska beslut som krävs för att stimulera till detta. Vad som ovan anförts om att det vägledande målet för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige från och med år 2010 skall vara att sådana drivmedel skall utgöra minst 8 % av den totala användningen av bensin och diesel för transportändamål beräknat på energiinnehåll bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 3 november 2005

Sven Bergström (c)

Roger Tiefensee (c)

Staffan Danielsson (c)

Åsa Torstensson (c)

Rigmor Stenmark (c)

Jörgen Johansson (c)

Håkan Larsson (c)