Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vägvisningspolicy för regional utveckling i glesbygd.
Vägverkets och kommunernas policy och reglementen rörande vägvisning ger ständigt upphov till diskussioner och frågor som handlar om hur vägvisningen stöder, eller inte stöder, den regionala utvecklingen i glesbygd. Vägverkets regler om vägvisning ger inte stöd till så kallad snittsling utan bara vägvisning när sådan kan anses vara av allmänt intresse från närmaste allmänna väg. Vägverkets regler tar sällan hänsyn till lokala behov och efterfrågan.
Att Vägverket och vissa kommuner håller en strikt linje när det gäller vägvisning i tätorter och storstadsregioner är viktigt från trafiksäkerhetssynpunkt och estetisk synpunkt. Från tillväxtsynpunkt är måhända inte heller vägvisningen i tätorter och storstadsregioner avgörande för företagens utveckling. I glesbygd däremot råder helt andra förutsättningar. Det är ofta långt mellan service och näringsidkare, och för många mindre företag är tillfälliga besökare och turister helt avgörande för möjligheten att bedriva verksamhet. För dessa är en tydlig och generös vägvisning en förutsättning för tillväxt, men inte minst en överlevnadsfråga.
Vägverket och kommuner som väghållare i glesbygd bör därför, i samråd med boende och lokala näringsidkare, utarbeta en policy som är mer generös i sin karaktär i glesbygd och som genom vägvisning stöder en regional utveckling.