Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en kulturpolitik för regional utveckling.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en fjärde polishögskola förläggs till Karlstad/Hammarö.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökat anslag till investering och underhåll av vägnätet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av investering på järnvägsområdet i Värmland såsom Vålbergsrakan och Genvägen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna till infrastruktursatsningar via alternativa finansieringar, s.k. PPP-lösningar.
1 Yrkande 1 hänvisat till KrU.
2 Yrkande 2 hänvisat till JuU.
I Värmland finns ett rikt kulturliv som vi är stolta över. I länet bedrivs en levande kulturverksamhet i olika former. Det är viktigt att satsningar på opera, musik och teater och museer inte sker bara i storstadsregionerna. Att det även finns väl fungerande kulturinstitutioner i övriga landet är en förutsättning för att den regionala kulturen skall frodas. Staten har också ett ansvar för att stödja denna regionala verksamhet.
På senare tid har regeringen gjort stora satsningar på t.ex. de statliga museerna i Stockholm genom att införa fritt inträde. Satsningen kostar dock mycket pengar och det är pengar som måste ställas mot andra kulturpolitiska prioriteringar. Dessutom är detta en satsning som framför allt kommer att gynna dem som bor i eller i närheten av Stockholm eftersom den övervägande majoriteten av museerna är lokaliserade till Stockholm.
Vi hade hellre sett att regionerna, t.ex. Värmland, hade prioriterats med en del av den kostnad som de fria entréavgifterna innebär. Värmlands museum, Värmlandsoperan och andra kulturcentra, kan göra mycket intressant om de får del av ökat statligt stöd.
Rekryteringsbehovet av nya poliser är stort beroende på den ökade brottsligheten, men även beroende på den höga medelåldern inom poliskåren och de kommande pensioneringarna. Exempelvis från 2007 beräknas ca 800–900 poliser per år lämna sina polistjänster. Alliansens mål är 20 000 nya poliser inom en snar framtid. Skall vi nå det målet krävs det inrättande av en fjärde polishögskola. Den nya polishögskolan bör av hänsyn till utbildningens innehåll placeras i anslutning till ett universitet; Karlstads universitet har goda förutsättningar. I regionen Karlstad /Hammarö finns även lediga lokaler väl lämpade för polisutbildning (f.d. Försvarets sjukvårdscentrum).
Behovet av fler poliser är stort beroende på flera olika orsaker. Brottsligheten ökar runt om i landet, brotten har blivit mer komplicerade. Gängbildningar ute i samhället sätter det oprovocerade våldet i system, och fler drogpåverkade stör ordningen på gator, i bostadsområden och utgör faror i trafiken. Den organiserade brottsligheten, såväl nationell som internationell, breder ut sig och kräver särskilda insatser. Situationen angående antalet utredda och lagförda brott är alarmerande låg, det handlar endast om ca 20 procent, resten av brotten avskrivs, många av dem utan åtgärd. Människors tilltro till rättsväsendet har sjunkit dramatiskt. Vi anser att brottsbekämpningen skall vara en prioriterad fråga.
Fler poliser ger effekt på brottsbekämpningen och det förebyggande arbetet. Med hänvisning till Stefan Holgerssons avhandling, Yrke polis, bör även befintliga polisers arbetssituation uppmärksammas, i syfte att öka polisernas motivation och prestation inom hela kåren. För att poliserna skall bli mer synliga och lättillgängliga över hela landet bör poliserna ges ökade befogenheter att arbeta under mer flexibla former. Låt polisfordonet bli ett effektivt hjälpmedel i det dagliga arbetet, detta genom att utrusta polisbilen med modernt fungerande datorstöd, videokamera och den modernaste tekniska utrustning som står till förfogande. Människor som i dag utsätts för brott, oavsett var de bor, känner förtvivlan när det inte finns poliser inom rimliga avstånd. Ett ökat antal poliser ger möjlighet att på kortare tid nå dem som behöver polisens stöd, och med modern utrustning kan arbetet utföras på plats utan dröjsmål i många fall.
Nybyggnationen av vårt vägnät har varit liten. Framför allt beroende på att den nuvarande regeringen stödd av v och mp inte accepterar alternativa finansieringsmöjligheter som PPP erbjuder. Med allianspartierna som ansvariga för infrastrukturen öppnas möjligheten till snabbare byggstart för nya projekt inom framför allt vägbyggandet, via samverkan mellan privat kapital och statens budget. Underhållet är starkt eftersatt under flera år. Så kan vi inte ha det. En väl utbyggd infrastruktur leder till att individer och företag i Värmland knyts närmare varandra samt att transporter underlättas. En upprustning av vägnätet minskar antalet döda och skadade i trafiken. Vägar, järnvägar, flyg, telekommunikationer och åtkomst till våra Vänerhamnar är alla viktiga delar i en väl fungerande helhet för att Värmland skall kunna utnyttja sin fulla potential. Därför måste infrastruktursatsningarna i Värmland öka. Den undermåliga standard som många vägar i dag har är ett hinder för såväl industrins utveckling, som möjligheten till ett ökat arbetspendlande i regionen.
För att Värmland skall stå rustat inför framtiden med ökade transporter, krävs bättre vägar för industrinäringen, persontransporter inom länet och den viktiga turismsektorns behov av vägar i länet. E 18 mellan Oslo och Stockholm (den nordiska triangeln), samt riksväg 45 är i dag en allt starkare pulsåder genom hela det svenska inlandet. Det är viktigt att E 18 mellan Oslo och Stockholm på resterande vägsträckor byggas ut med ny, säker motorväg. En ökad investeringsnivå på våra Europavägar är inte bara av regionalt intresse. Det är även av avgörande betydelse för den internationella handeln och de kontakter som en mer öppen värld ger oss. Standarden på riksväg 45 måste höjas. Riksvägarna 61, 62, 63 och 64 har också helt avgörande betydelse för att möjliggöra effektiva transporter och pendling. Alla dessa vägar har under många år fått ett eftersatt underhåll. Att våra huvudvägar misskötts tillsammans med situationen att det kapillära vägnätet på många ställen helt saknat underhåll, gör att kraftiga upprustningar omedelbart måste komma till stånd. Det är beklagligt att de tidigare fagra löften som regeringen gett om investerings- och underhållsviljan, i den tidigare aviserade infrastrukturplanen, inte fungerat. Ett stort antal färdigprojekterade vägprojekt har redan fått skjutas på framtiden, trots att planeringsperioden just har startat. Regeringens tal om satsningar har inte följts med de resurser som krävts.
En väl fungerande person- och godstrafik på järnväg är både önskvärt och nödvändigt. En förutsättning för ökad persontrafik är att järnvägen är tillräckligt bra. Därför krävs också betydande satsningar på järnvägsnätet i vår region för att stödja näringslivet och göra Värmland mer attraktivt för den växande tjänstesektorn. Den s.k. Vålbergsrakan är ett bra exempel på investeringar inom järnvägsområdet som gynnar en ökad arbetsmarknadsregion. Lika viktig för industrin är Genvägen för att möjliggöra större godsströmmar till våra Vänerhamnar. Turismen ökar vilket ställer krav på att människor kan ta sig till Värmland. Alltfler väljer att studera och arbeta utanför sin bostadsort, vilket ställer krav på förbättrade kommunikationer. Därför måste såväl väg- som järnvägsnätet förbättras.