Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett båtregister.
I början av 1990-talet införde den socialdemokratiska regeringen ett register för fritidsbåtar. Detta avskaffades sedan av den efterkommande borgerliga regeringen. Registret blev istället frivilligt, vilket har fått till följd att det idag är tämligen ofullständigt och till liten nytta.
Det obligatoriska register som tidigare fanns var mycket uppskattat av många, inte minst av polis och kustbevakning. Deras arbete underlättades betydligt av att det fanns ett obligatoriskt register. Bedömningen när båtregistret infördes var att det bidrog till att öka sjösäkerheten och att det blev enklare att leta reda på försvunna och stulna båtar. Denna bedömning bekräftades av kust- och tullmyndigheter även efter det att registret införts. Det obligatoriska registret var självfinansierat av båtägarna och innebar ingen kostnad för staten.
Det har i samband med att ett register diskuterats också förts en diskussion om skatt på fritidsbåtar. Om en sådan ska kunna införas krävs det ett båtregister. Det var sannolikt det som var den främsta anledningen till att den borgerliga regeringen avskaffade registret. Idag står den yrkesverksamma delen av sjöfarten för de kostnader som fritidsbåtarna bidrar med i form av underhåll av farleder, sjöräddning med mera.
Ett antal motioner om att införa ett båtregister har under senare år avslagits i riksdagen med motiveringen att det har pågått en utredning i frågan. Utredningen är sedan en tid slutförd och redovisad. Av redovisningen framgår att Sjöfartsverket med stöd av polisen och Kustbevakningen anser att ett register kan underlätta sjöräddningens arbete och öka sjösäkerheten och ordningen till sjöss. Det är nu angeläget att ett båtregister införs.