Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggnad av E 6, riksväg 45, E 20 och riksväg 40.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningar på bärighet, tjälsäkerhet och rekonstruktion i Dalsland och Sjuhärad.
Utbyggnaden av såväl väg- som järnvägsnät i Västra Götaland har av olika skäl blivit eftersatt. Bristerna på E 6, riksväg 45, E 20 och riksväg 40 är redan i dagsläget stora samtidigt som trafiken, inte minst godstransporterna, växer kraftigt. Flera vägar i Västra Götaland tillhör landets mest olycksdrabbade. Kapaciteten på järnvägarna – Norge/Vänernbanan, Västra stambanan, Kust-till-kustbanan och Västkustbanan – in mot och genom Göteborg i kombination med nuvarande säckstation är otillräcklig och ett hinder för en önskad utveckling av tågtrafiken. Bland annat gäller detta för utbudet av regional trafik där det finns en politisk vilja i Västra Götaland att satsa på en kraftfull utveckling av den spårbundna kollektivtrafiken.
Väg- och järnvägsanknytningarna till de nationellt viktiga målpunkterna Göteborgs hamn och Landvetter flygplats har påtagliga brister.
En av de starkaste möjligheterna att stimulera den ekonomiska tillväxten ligger i att förbättra infrastruktur och trafikutbud så att kundunderlag och arbetsmarknad vidgas genom s k regionförstoring. I Västsverige finns en stor potential för regionförstoring framförallt genom utbyggnad av järnvägssystemet. Exempelvis kan arbetsmarknaderna i Varberg, Borås, Trollhättan/Vänersborg och Uddevalla integreras med arbetsmarknaden i Göteborg och på så vis både stärka tillväxten och sprida den till fler geografiska områden. Vidgade arbetsmarknader bidrar också till ökad jämlikhet.
En fråga som är viktig för regionen är även satsningarna på bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion som numera inryms i Vägverkets planering. Behovet i vår del av landet är särskilt stort i Dalsland och Sjuhärad. Tyvärr sker fördelningen av medel för att förbättra bärigheten i allmänhet utefter var vägarna befinner sig rent geografiskt istället för att utgå från vägens kvalitet. Eftersom Dalsland och Sjuhärad inte är klassificerade som ”skogslän” blir därför dessa två områden förfördelade vid fördelningen av pengar.
Konsekvenserna av den otillräckliga transportinfrastrukturen i Västra Götaland blir lägre tillväxt, onödiga trafikolycksoffer, sämre miljö och ökade svårigheter att uppfylla miljökvalitetsnormerna.