Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsättandet av en utredning för att se över möjligheterna att komma till rätta med problemen gällande oregistrerade mobilabonnemang.
Antalet mobiler ökar stadigt. År 2004 fanns det 9 775 000 abonnemang i Sverige, enligt statistik från Post- och telestyrelsen. En stor del av dessa abonnemang är så kallade kontantkortsabonnemang eller refillkortsabonnemang. Användningen av kontantkort är idag mycket omfattande. År 2004 var 57 procent av samtliga mobilabonnemang kontantkort – en ökning på 13 procent från 2000. Idag förekommer endast en frivillig registrering av kontantkort för användning i Sverige. Någon skyldighet enligt den nya lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) eller annan lagstiftning att registrera köpare finns inte. Vill du dock kunna ringa utomlands eller om numret ska bli synligt hos den du ringer till krävs att du registrerar ditt kontantkort hos operatören.
Kvinnojourer runt om i landet pekar på att kontantkorten innebär ett problem för kvinnor som är i konflikt med tidigare äkta män eller partners. I ökad utsträckning får denna grupp av kvinnor hotfulla och kränkande samtal från mobiltelefoner med kontantkort. Ägaren är omöjlig att spåra, eftersom registrering av dessa telefoner inte är obligatorisk. Detta gör också att en utredning av ärendet omöjliggörs.
Samma problem finns bland barn och ungdomar då många föräldrar föredrar kontantkortsabonnemang då det är lättare att ha kontroll över. Barn och ungdomar har stora möjligheter att använda mobiltelefonen som ett medel för mobbing och trakasserier genom såväl telefonsamtal som SMS.
Likaså kan man, då system omöjliggör spårning, anta att mycket av narkotikahandeln och trafficking sker via denna typ av abonnemang.
Enligt Telia självt finns inget tekniskt hinder för att i större utsträckning än vad som sker idag registrera kontantkort och spåra samtal ringda från dessa telefoner.
Under senare år har det pågått en översyn av lagstiftningen på teleområdet. Översynen har mynnat ut i en ny lag om elektronisk kommunikation (2003:389) som ersätter tidigare telelagar (1993:597 och 1993:599). Trots ett ökat användande av kontant/refillkort och ökade problem med dessa oregistrerade abonnemang har detta problem inte lyfts fram i den nya lagstiftningen.
Jag anser att vi måste ta tag i detta problem för att motverka dessa anonyma samtal som används för kränkningar, hot, trakasserier och illegal handel. En utredning bör omedelbar tillsättas för att se över vilka möjligheter som finns för att öka registreringen av kontantkort och minska den illegala användningen.