Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka öst–väst-samarbetet i Mittskandinavien, bl.a. genom att avveckla gränshinder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om upprustning av öst–väst-förbindelserna via väg och järnväg, liksom av en utbyggnad av bredbands- och 3 G-näten i Mittskandinavien.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till östvästliga samarbetsprojekt som NECL (North East Cargo Link) och MNBA (Mid Nordic Business Arena).
Sedan unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905 har östväst-förbindelserna i Mittskandinavien fått stå tillbaka för en allt intensivare nord–syd-drift i båda länderna. Detta har särskilt hårt hämmat utvecklingen i Jämtlands län.
Trots att Jämtland är beläget mitt på den skandinaviska halvön, i ett geografiskt centrum, har regionen bland makthavarna i Stockholm alltför länge uppfattats som en avlägsen, perifer provins. Ett sekel efter den fredliga unionsupplösningen är det hög tid att med full kraft återuppta östväst-förbindelserna över gränserna i Mittskandinavien. I ett sådant samarbete finns en stor utvecklingspotential att ta till vara. Gränshinder av olika slag måste avvecklas så att samarbetet över gränsen underlättas.
Förbättrade kommunikationer är av central betydelse för att samarbetet på tvärs från Bottenhavet till Atlanten, Sundsvall–Östersund–Trondheim, ska utvecklas positivt. De långa avstånden gör att snabba och bekväma tågförbindelser har en synnerligen stor betydelse. Mittlinjen mellan Sundsvall och Östersund är en mycket viktig järnvägslinje för att det nätverksbaserade Mittuniversitetet ska kunna stärkas och utvecklas. Banan behöver rustas upp för att på bästa sätt fylla denna roll.
Likaså finns ett uppenbart behov av snabba järnvägsförbindelser mellan Östersund och Trondheim för att stärka samarbetet mellan Mittuniversitetet och Trondheims Universitet (NTNU), liksom för att stärka näringslivssamarbetet i den gemensamma regionen. Dagens Nabotrafik fungerar väl, men för att få bekväma snabbtåg (visionen om Atlantbanan) på plats krävs en elektrifiering och ordentlig upprustning av den norska delen av banan, Meråkerbanen. Partierna i den tillträdande norska regeringen har inför stortingsvalet i september i år öppnat för denna nödvändiga upprustning, men det är viktigt att den svenska regeringen agerar för att få kollegorna i Oslo att infria dessa vallöften.
Vägnätet har självfallet också stor betydelse för att stärka den vidsträckta mittskandinaviska regionen, inte minst de östvästliga vägförbindelserna. För att företag ska kunna växa och människor leva på landsbygden krävs bra vägar. Även bredbandsnätet och 3 G-nätet (förutom att lågstrålande zoner bör inrättas) måste få bättre täckning i regionen.
Ett intressant projekt i Mittskandinavien är North East Cargo Link (NECL), ett samarbete mellan företag, regioner och kommuner i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Syftet är att skapa kostnadseffektiva och snabba godstransporter till viktiga marknader såväl i Europa som i världen i övrigt. Tanken är att via NECL skapa en väl fungerande transportväg från nordvästra Ryssland genom Finland och Sverige till hamnarna vid Trondheimsfjorden i Norge. Med en väl fungerande östvästlig transportkorridor i Mittnorden kan trafikinfarkter i Europas centrala och överbelastade transportsystem avlastas. Tung trafik kan dessutom styras över från landsväg till järnväg och sjöfart, vilket har stora miljöfördelar.
Ett annat samarbetsprojekt i Mittskandinavien är Mid Nordic Business Arena (MNBA), som fungerar som paraplyorganisation för samarbete mellan hundratals företag och många organisationer i regionen. Ett mål för samarbetet är att utveckla Mittnorden till en av de främsta regionerna i Europa när det gäller nätverksbaserad arbetslivsutveckling.
Framtiden ligger i att tänka nytt, att tänka på tvärs, i östvästlig riktning i Mittskandinavien! Ett sekel efter skilsmässan mellan Sverige och Norge är det hög tid att med full kraft åter stärka samarbetet över gränsen.