Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om att införa ett för Sverige heltäckande riksresekort.
För att resa kollektivt över länsgränser och ofta mellan olika former av kollektivtrafik, såsom buss, tåg, spårvagn, tunnelbana eller färja, behövs olika slags betalmedel. Betalmedlen kan vara biljetter eller kuponger vilka varierar över länsgränserna. Om man arbetar på flera orter under veckan blir man tvungen att ha flera olika biljetter. Detta faktum främjar inte kollektivtrafikutnyttjande.
Införandet av ett riksresekort skulle underlätta kollektivtrafikresandet, som är en av förutsättningarna för att minska biltrafiken och ett led i att genomföra det långsiktigt, hållbara samhället.
Ett riksresekort skall vara heltäckande för hela Sverige och gälla för all persontrafik på land och till sjöss. Kortet bör ha formen av ett kontokort. Den resande sätter i förväg in ett belopp för kommande resor på kortet. Kortet skall kunna återladdas med nya belopp, då kortet är tomt. Beloppet väljer den resande själv beroende på sitt resandebehov.
Sverige bör indelas i två resandezoner, där en zon omfattar tätortstrafik och den andra zonen landbygdstrafik. All kollektivtrafik, som går på landsväg, järnväg och vattenleder, bör omfattas av riksresekortet. En halvering av nu gällande zonpriser i tätort föreslås och ett pris per kilometer på landsbygd, vilket skulle kunna gälla för järnväg och också för vattenleder.
Resans längd och pris registreras och ett riksresekontor ersätter trafikbolaget på grundval av inlämnade redovisningar för utförda resor.
En utredning, som visar på möjliga fördelar med ett riksresekort för att befrämja kollektivtrafiken och miljön, är önskvärd. I utredningen bör möjligheterna för framtida platsreservationer via automater på järnvägsstationer och buss- eller båtterminaler, återladdningsservice i närbutiker, kiosker eller bensinstationer ingå. Ekonomiskt kan ränteinkomster tillgodoräknas administration o.d. för riksresekortet och en överstyrning av resande från privatbilism till kollektivt resande minskar tryck och krav på vägnätet och bör också minska antalet trafikolyckor, vilket innebär lägre sjukvårdskostnader. Borttagen moms på kollektivtrafik stimulerar också densamma.