Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall snabbutreda frågan om att Gotlandstrafiken överförs till Vägverket.
Trafikförsörjningen till och från Gotland har varit omdiskuterad i många år. Färjetrafiken till och från Gotland är nödvändig för att ön ska ha en god transportförsörjning, vilket i sin tur är viktigt för Gotlands invånare och näringsliv.
I början av 1970-talet reglerades färjetrafiken till och från Gotland. Motivet var att skapa garantier för en tillfredsställande året-runt-trafik. Rätten att få bedriva färjetrafik reglerades och staten gav ersättning till ett rederi för att det skulle finnas tillräckligt med trafik mellan Gotland och fastlandet. Det statliga engagemanget i Gotlandstrafiken syftar till att åstadkomma en färjetrafik som är stabil över tiden, bedrivs med ett rimligt utbud och som sker med fartyg som har tillfredsställande komfort och kapacitet.
Rikstrafiken administrerar sedan år 2000 statens avtal om färjetrafik till och från Gotland. Nuvarande operatör är Destination Gotland AB. Den nuvarande avtalsperioden tar slut antingen den 31 december 2007 eller den 31 december 2008. Avtalstidens slut avgörs av om nuvarande operatör väljer att utlösa en option om att förlänga avtalsperioden med ett år. Sista tidpunkt för att utlösa denna option är den 31 december 2005. Rikstrafikens kostnad för trafiken var år 2004 närmare 250 miljoner kronor.
Bra och säkra person- och godstransporter till fastlandet med rimliga priser är av största vikt för gotlänningarna och de gotländska företagen och är en positiv utveckling av Gotland. Tidtabellen måste vara långsiktigt förutsägbar. Plötsliga förändringar av tidtabellen är samma sak som att vägarna till och från Stockholm stängs av under en viss tid. Det handlar inte enbart om gotlänningarnas behov utan lika mycket om behoven hos den som planerar konferenser, turistresor eller högskolans utveckling. För dessa aktiviteter krävs ofta lång framförhållning.
Det senaste årets satsningar på högskolan, försvarsomställningsprojekt och utlokaliseringar av myndigheter kommer inte att innebära en positiv utveckling om inte grunden, väl fungerande kommunikationer, finns.
Upphandling som resulterar i nya avtal och nya operatörer innebär ingen trygg förutsättning för trafiken. Nu i september 2005 har frågan ställts på sin spets när Rikstrafiken aviserar indragna turer och höjda priser för att klara avtalet med Destination Gotland AB. Vänsterpartiet anser att den enda riktiga och hållbara lösningen på Gotlandstrafiken är att sjötrafiken till och från Gotland är ett statligt ansvar och att sjövägen får samma status som vilken riksväg som helst. Gotland kan inte leva och utvecklas positivt om man inte kan lita på att trafiken till och från ön har en långsiktig regelbundenhet.
Det statliga ansvaret bör ligga på Vägverket som redan i dag har hand om färjetrafik som en förlängning av vägen. Utgångspunkten bör vara att gotlänningarna ska kunna åka till Stockholm och åter på samma dag. Det innebär att målet måste vara dagliga avgångar året runt med snabbfärja. Kostnaderna för person och godstrafik ska jämställas med kostnader för motsvarande sträcka på fastlandet. Regeringen bör därför snabbutreda frågan om staten ska ta över ansvaret för Gotlandstrafiken genom att den flyttas över till Vägverket. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.