Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nybyggnad av järnväg mellan Olofström och Blekinge kustbana.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om upprustning av järnvägen mellan Karlskrona och Emmaboda.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upprustningen av E 22 genomförs med en s.k. PPP-lösning.
Utvecklingsmöjligheterna för sydöstra Sverige har kraftigt förändrats under den senaste tioårsperioden. Det geografiska läget med närheten till nya marknader i öst och med de färska EU-medlemmarna Polen, Litauen och Lettland i närområdet innebär att Blekinge ligger i en av Europas mest intressanta tillväxtregioner. Det är endast 30 landmil till andra sidan Östersjön. Dessutom ligger den expansiva Öresundsregionen i Blekinges närhet. Detta innebär att Blekinges järnvägar och vägar spelar en allt viktigare roll för kommunikationerna och transportströmmarna mellan övriga Europa och Skandinavien. Nya marknader har därmed blivit mer tillgängliga, något som fått ökad betydelse för näringslivet i Blekinge.
Gods och personer strömmar nu via Blekinges färjeförbindelser till Polen, Lettland och Litauen. Under 2004 uppgick antalet passagerare via Karlskrona till Gdynia till 420 000, antalet personbilar till 65 000 och antalet transportenheter, främst lastbilar, till 62 000. Till detta kommer de huvudsakligen fraktinriktade färjelinjerna från Karlshamn till Liepaja och Klaipeda.
Ett exempel på Blekinges alltmer betydelsefulla roll i södra Östersjön är det transnationella samarbetsprojekt, Baltic Gateway, som dragits i gång av Region Blekinge och Region Skåne. Syftet med projektet är att stimulera till effektivare och mer hållbara transporter i södra Östersjöområdet, med särskild tyngdpunkt på färjeförbindelser och hamnar samt anslutande landförbindelser. 38 parter i sju olika länder medverkar i projektet; Region Blekinge är Lead Partner.
I Polen pågår mycket stora satsningar på vägar längs Östersjön samt ner mot Warszawa och vidare mot Tjeckien, Ungern och Italien. Polens EU-inträde har också medfört att flera infrastrukturprojekt kommer att inledas under de närmaste åren, vilket innebär stora möjligheter för svenska företag att vara med och utveckla ett av EU:s största länder.
Ett angeläget järnvägsprojekt som inte nämns i några planer från centrala myndigheters sida i Sverige är ”Sydostlänken”, som skulle medföra en avsevärt minskad miljöbelastning och ökad kapacitet för godstransporter via hamnarna i Karlshamn och Sölvesborg. ”Sydostlänken” är en förlängning av järnvägen Älmhult–Olofström och innebär en nybyggnad av järnväg mellan Olofströms och Blekinge kustbana. Ett förverkligande av denna järnväg skulle mycket gynnsamt påverka näringslivet i kommuner som Karlshamn, Sölvesborg och Älmhult i Småland.
Vad gäller järnvägssatsningar så pågår nu elektrifieringen av Blekinge kustbana, men linjen Karlskrona–Emmaboda på Kust-till-kust-banan är fortfarande kvalitetsmässigt under all kritik och bör med det snaraste rustas upp. Denna förbindelse är mycket viktig för att knyta ihop Karlskrona, Kalmar och Växjö.
Ett stort och mycket allvarligt problem för Blekinge är att flera av de planerade infrastrukturprojekten som är nödvändiga för regionens tillväxt och utveckling ständigt förskjuts framåt i tiden.
Ett exempel på detta är E 22 genom Blekinge som är en av landets mest trafikbelastade stamvägar och samtidigt en livsnerv i sydöstra Sverige. Här samsas tung transittrafik med omfattande lokaltrafik. Den höga trafikintensiteten i kombination med låg standard och begränsad framkomlighet, rondeller och hastighetsbegränsning till 30 km/tim på vissa vägavsnitt, utgör ett stort hinder för Blekinges utveckling samt utsätter också många trafikanter för allvarliga olycksrisker. Den ständigt fortsatta ökningen av den tunga genomgångstrafiken via länets hamnar kan bara hanteras genom en upprustning av E22 för att uppnå ökad tillgänglighet och högre trafiksäkerhet.
Blekinge behöver en snabb utbyggnad av E 22, och det är därför nu hög tid att aktualisera den så länge diskuterade frågan om en så kallad PPP-lösning för E 22. En PPP-lösning innebär att ett privat företag får i uppdrag av staten att finansiera och bygga vägen. När vägen står klar driver och sköter företaget vägen medan staten betalar av. I princip är den offentliga sektorn hela tiden ägare.
Fördelen med en PPP-lösning för E 22 är att man snabbt kan sätta i gång utbyggnaden, att man snabbare kan få den klar eftersom hela sträckan kan tas i ett projekt, att det förmodligen blir billigare samt att den samhällsekonomiska vinsten blir stor genom att sydsvensk växtkraft tas till vara.
Det finns ett starkt stöd i södra Sverige för PPP-lösning av E 22, och det finns också aktörer som visat ett tydligt intresse att vara med och finansiera och bygga. Det som saknas är ett tydligt besked från statsmakterna att E 22 ska byggas ut snabbt med hjälp av en PPP-lösning. Det är dags för ett sådant besked nu.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.