Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsättandet av en bilsocial utredning.
I Norrbotten precis som i många andra delar av Sverige som präglas av långa avstånd är bilen en nödvändighet för att få livet att gå ihop. I takt med att bensinpriset fortsätter att nå nya höjder och den totala kostnaden för att äga bil ökar blir det allt svårare att få privatekonomin att gå ihop. För en genomsnittsfamilj är bilen oftast den största enskilda kostnaden, en kostnad som de flesta inte kan spara in på. Enligt en SCB-undersökning som bilbranschen låtit göra framgår bland annat att drygt 55 procent av boende i glesbygd och mindre orter säger sig vara mycket beroende av bilen.
Bilen är inte minst ett viktigt redskap i arbetspendlingen. I en tid av hög arbetslöshet är bilen en nödvändighet för att öka arbetskraftens rörlighet och underlätta för fler att komma i arbete. Är kostnaderna för att äga och köra bil för höga kan det i extremaste fall innebära att arbetssökande tvingas tacka nej till ett arbete som ligger för långt från hemmet.
De ökande kostnaderna för att köra och äga bil är ett led i den politik som syftar till att minska privatbilismen och istället gynna kollektivtrafiken. En politik som går ut på att fler ska åka buss och tunnelbana fungerar enbart i storstäderna. I glesbygden finns ingen tunnelbana och bussarnas turlistor lämnar ofta mycket övrigt att önska.
Med anledning av ovanstående är det hög tid att den bilsociala utredning som flera gånger diskuterats i riksdagen blir verklighet. Vad som ovan angetts om en bilsocial utredning bör ges regeringen till känna.