Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av prisreglering inom tandvården.
Alltsedan föregående större reform inom tandvården har diskussioner förts om såväl kostnadsutvecklingen inom tandvården som människors tandstatus. För många innebär dagens tandvårdskostnader ett sådant ingrepp i den privata ekonomin att nödvändiga åtgärder får stå tillbaka för andra mera angelägna prioriteringar.
Samhällets resurser inom området har under senare år i ökad utsträckning givits till äldre, långvarigt sjuka, funktionshindrade samt till förebyggande arbete bland yngre.
I debatten har äldre personer ofta informerat om hur man föreslagits genomgripande åtgärder av munhålan via sina tandläkare, åtgärder som kraftfullt belastar såväl den enskildes ekonomi som samhällets insatser inom området.
I dag kan även konstateras att många åtgärder i munhålan görs på kliniker utanför Sveriges gränser. Ren förmedlingsverksamhet sker i framförallt Sydsverige men också i de större städerna.
Det kan säkert finnas många vägar för att nå målet med en bättre tandstatus generellt sett i Sverige. Genom befintligt regelsystem har dock den totala kostnaden för verksamheten tenderat att passera de av samhället och medborgarna accepterade nivåerna, varför en mera grundläggande utvärdering av nuvarande system bör övervägas.