Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att vidta åtgärder för att minska spelmissbruket.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ökad ekonomisk satsning på vård av spelberoende.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att spelmissbruk skrivs in i socialtjänstlagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minska minderårigas tillgänglighet till spelautomater.
Intresset för spel har ökat markant i Sverige det senaste decenniet. Omsättningen på de lagliga spelen har ökat från 10 miljarder kronor till cirka 36 miljarder kronor om året, i genomsnitt 4 000 kronor per person. De stora förlorarna är de spelberoende och de stora vinnarna är staten. Regeringen föreslår därför att 25 miljoner kronor avsätts under 2006 för att förebygga spelberoende. Pengarna ska bland annat gå till öppenvårdsinsatser och forskning.
2003 spelades det för cirka 7 miljarder kronor på automatspelen Jack Vegas och Miss Vegas. Därmed är det de mest populära spelen. En rapport från Stockholms universitet konstaterar att Jack Vegas skapar sju gånger fler problemspelare än andra spel. Spelaren får snabbt se resultatet och detta inbjuder till fortsatt spelande. Det är framför allt yngre män som får problem med sitt Jack Vegasspelandet. Enligt rapporten är 42 procent av spelarna män mellan 18 och 24 år.
Det senaste året har intresset för att spela poker på nätet ökar explosionsartat. I dess kölvatten följer en flod av nya spelmissbrukare. Reklamen som omger det klassiska kortspelet är massiv, och den lockar allt fler att pröva på. Riskerna är dock stora för att utveckla ett spelberoende. Den höga tillgängligheten genom Internet bidrar till att många som inte tidigare varit i kontakt med spel kanske provar och upptäcker spelet som en spännande sport.
Statens folkhälsoinstitut har lagt fram ett handlingsprogram mot spelberoende. Enligt institutet behövs 40–50 miljoner kronor om året för vård av de drabbade. Huvudinnehållet handlar om utbildning av vårdpersonal, öppenvårdsinsatser, information om spelandets risker, forskning och upprättande av kunskapscentrum i Stockholm, Göteborg och Malmö. En av insatserna är att Folkhälsoinstitutet ska utbilda 6 600 socialsekreterare, kommunaltjänstemän och kriminalvårdare för att möta det ökade spelmissbruket.
Sammantaget innebär detta att staten borda satsa minst dubbelt så mycket på detta arbete som föreslagits inför 2006. Spelbolagen satsar närmare en miljard kronor om året på marknadsföring. I det perspektivet är det högst rimligt att en praxis införs som innebär att en viss procent, till exempel 5 procent av marknadsföringspengarna eller vinsten, satsas på vård av de drabbade.
Men det är förmodligen inte tillräckligt. Kommunerna borde ta ett större ansvar för människor som inte kan hantera sitt spelande. Spelmissbruk borde skrivas in i socialtjänstlagen och därmed tvinga kommunerna att erbjuda spelmissbrukare behandling. Den dåliga kunskapen bland vårdpersonal beror delvis på att det saknas lagstöd i socialtjänstlagen för specifika insatser mot spelmissbruk. Det behövs en lätt och tillgänglig öppenvård som kan erbjuda den enskilde hjälp och stöd att ta tag i sitt spelmissbruk.
Spelberoendet har blivit ett folkhälsoproblem i Sverige. Det är inte bara spelmissbrukarna själva som drabbas utan också upp emot en halv miljon anhöriga. I sitt handlingsprogram konstaterar Folkhälsoinstitutet att ungdomar, socialt utsatta människor med andra missbruksproblem är överrepresenterade bland spelmissbrukarna.
Särskilt allvarligt är det när det gäller ungdomarna. Uppgifter gör gällande att det inte är ovanligt att minderåriga får kredit när de spelar på automater. Det är angeläget att motverka sådan verksamhet och skydda minderåriga.
Tillgänglighetsfrågan när det gäller automatspelen är högaktuell. Det kan handla om placeringen av spelautomater, om övervakningen men också om att till exempel införa tidsbegränsning för spel.