Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tandvårdsförsäkringen.
Fördelningsprofilen i dagens tandvårdsförsäkring är tydlig och inriktad på särskilda patientgrupper.
Man kan starkt ifrågasätta denna konstruktion av dagens tandvårdsförsäkring i kombination med fri prissättning. Den tandvårdsförsäkring som infördes 1974 har successivt förändrats från det att införande skedde. Visserligen har stödet för vissa grupper förbättrats utifrån ålder, tandvård som ett led i sjukdomsbehandlingen, men det har även lett till en omfattande administration för vårdgivaren och ett svårförståligt stödsystem för patienten.
Den avgiftsfria och förebyggande barn- och ungdomstandvården har medfört att dessa grupper normalt har en god tandhälsa. Människor med kronisk sjukdom och funktionshinder liksom personer som fyllt 65 år omfattas av 1999 års tandvårdsreform.
Olika rapporter visar att en ökande andel människor utanför de prioriterade grupperna avstår från tandläkarbesök eftersom det är för dyrt. Den utvecklingen utgör ett hot mot folkhälsan på sikt.
Undersökningar visar att det i dag är de vuxna, tjugo till sextiofemåringarna, som i stor utsträckning avstår tandvård av ekonomiska skäl. Tandvårdsförsäkringens nuvarande konstruktion och tandvårdens kostnadsutveckling gör att tandhälsa riskerar att befästas som en klassfråga.
Enligt vår mening är det angeläget att tandvårdsstödets hälsoprofil utvecklas för att omfatta alla människor och det långsiktiga målet bör vara att tandvårdsförsäkringen i sin helhet omfattas av hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd och avgiftssystem.