Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda och uppmärksamma sällskapsdjurens positiva effekter på människan och hur de kan nyttjas än mer i samhällets tjänst inom vården, äldreomsorgen, skolan och kriminalvården.
Människan har haft domesticerade djur och så kallade sällskapsdjur vid sin sida i många tusen år. Detta har ofta bidragit till en ökad livskvalitet för både människor och djur. Forskningen tyder även på att nyttjandet av djur i samhällets tjänst varit såväl samhällsekonomiskt som mänskligt lyckat.
Effekterna kan röra alltifrån psykologisk, fysiologisk, ekonomisk och social karaktär. Ledarhundar för blinda, polishundar, tullhundar och hästar inom militären har kunnat kompletteras med framgångsrika projekt med sällskapsdjur inom kriminalvården, äldreomsorgen och grundskolan. Detta arbete utvecklas successivt världen över. Franska och österrikiska utbildningsdepartementen använder sällskapsdjur i undervisning för att få barn att träna sin förmåga att känna empati, överbrygga klyftor mellan grupper och träna ansvar. Den amerikanska kriminalvården nyttjar hundar för att återanpassa interner och bygga upp förtroende och ansvar. Det svenska kvinnofängelset Hinseberg har byggt upp ett häststall som de kvinnliga internerna bland annat sköter. Inom psykiatrin och åldringsvården fungerar ofta hundar och katter som del av terapi och välmående. En viktig del av rehabilitering av funktionshindrade har länge varit handikappridning. På fält efter fält sker samarbete mellan djur och människa i samhället tjänst. Detta arbete bör dock kunna intensifieras och utvecklas än mer i Sverige.