Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda om människors nya boendemönster och fritidsboende kräver förändringar i lagstiftning som t.ex. Kommunallagen, socialtjänstlagen samt skattelagstiftningen som styr utdebitering av kommunal- och fastighetsskatt.
Människors levnadsmönster har förändrats de senaste åren och allt tyder på att det även framgent kommer att innebära att människor kommer att ha flera boendeorter. Det är redan nu vanligt med ett boende på flera orter samtidigt och ibland i flera länder. Människor, unga såväl som gamla, kommer att välja att bo halvårsvis i en del av landet eller världen och en annan del andra halvåret. Ofta delar man dessutom på arbetsort och boendeort. Detta levnadsmönster innebär att traditionella lagstiftningar och skatteuttag kopplade till hemkommunen eller socialtjänstlagens vistelsebegrepp inte längre fungerar på det sätt som lagstiftaren en gång utgick ifrån. Många kommuner tycker att det blir betungande att ett fritidsboende i praktiken är ett halvårsboende med allt vad det innebär för vård och omsorg för äldre eller ett ökat krav på service fast kommunalskatten betalas i annan kommun.
Det är viktigt att människor ges bästa möjliga förutsättningar och villkor att leva ett så rikt liv som möjligt, även vad avser sommarvistelser och ferieverksamheter. Vår uppgift är att ge människor lika förutsättningar, och visst ska det vara en självklarhet för en person som har behov av vård och omsorg att få möjlighet till rekreation på annan ort. Dock måste det anses orimligt att en hemmakommuns behovsprövning får genomslag i en annan kommuns budget, vilket är aktuellt när det gäller långa sommarvistelser som kan röra sig om flera månader. Det är också tveksamt om lagstiftaren räknade med denna form av livsstilsförändring som har skett de senare åren och som kommer att bli än mer aktuell framöver. Därför behöver både socialtjänstlagen och kommunallagen ses över och omarbetas i syfte att möta människors levnadsmönster utan att det skall behöva uppstå konflikter mellan boende och fritidsboende eller mellan hemmakommun och vistelsekommun. Därför bör det tillsättas en utredning som tar ett samlat grepp över den lagstiftning som berör sambandet mellan människors nya boendemönster och levnadssätt och de krav vistelsekommunerna därmed möter i syfte att göra det enkelt för människor att välja sitt boende utan att tänka på vad det får för effekter på vistelsekommunen.