Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbättra vården för de patienter som inte är i behov av sluten vård, men som inte klarar av att bo i eget boende.
Efter uppmärksammade och tragiska våldsbrott, där gärningsmännen misstänks vara psykiskt sjuka, har debatten snedvridits av en tro på att allt ordnar sig bara vi får fler slutenvårdsplatser. Ett eventuellt samband mellan brister i den psykiatriska vården och medborgarnas trygghet relaterat till nämnda brott kan diskuteras och är ytterst komplex.
Men att bara eftersträva fler slutenvårdsplatser anser vi är fel! Visst har slutenvården skurits ned lite väl drastiskt, det finns ett minst lika stort behov av en mellanvårdsenhet – en enhet som är placerad mellan den slutna vården och den öppna vården. Denna form av vård är extra viktig för personer med exempelvis schizofreni. Patienter med denna typ av sjukdom kräver inte lika mycket personal som de som är placerade i sluten vård, men de kräver ändå en regelbunden tillsyn så att medicinering och kontakter med sociala myndigheter ombesörjs m.m. Om det finns ett eventuellt samband mellan omhändertagandet inom den psykiatriska vården/omsorgen och våldsbrott är en diskussion som alltjämt består. Avsaknaden av en mellanvårdsenhet är dock ett bestående problem.
Det är önskvärt med åtgärder och påpekanden om det viktiga i att förbättra vården för de patienter som inte är i behov av sluten vård, men som inte klarar av att bo i eget boende.