Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stopplagens negativa konsekvenser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stopplagens avskaffande.
Svensk sjukvård är i många stycken imponerande. Där finns en kunnig och engagerad personal, liksom hög standard när det gäller medicin och teknik. Där utförs dagligen stordåd för människors liv och hälsa.
Ändå finns mycket kvar att göra. I dag upplever vi hur hälso- och sjukvården många gånger misslyckas i sitt trygghetsuppdrag. Trots goda förutsättningar tvingas människor vänta länge på operation eller behandling.
Det är svårt att komma i kontakt med vården för något så enkelt som att boka en tid eller konsultera en läkare. Personalen inom vården upplever därtill ofta att de har små, eller obefintliga, möjligheter att påverka sin arbetssituation till det bättre.
De upplevda bristerna inom vården har fött en ny tids otrygghet i Sverige. En otrygghet som tar sig många olika uttryck. En del känner sig vilsna och vet inte vart de ska vända sig när de behöver vård. Hos andra växer otryggheten i rädsla för att inte få hjälp vid sjukdom eller då de tvingas vänta i månader eller år på en viktig operation.
En effektivare sjukvård skulle kunna spara in en femtedel av nettokostnaderna enligt en rapport från Finansdepartementet. Kanske är det ännu mer. I Västra Götaland har tre forskare gjort en studie som pekar på att krisen i sjukvården är en förklaring till de höga kostnaderna i sjukförsäkringen. Den genomsnittliga väntetiden för ett första besök var 170 veckor för besvär i ryggar, axlar och knän. Kostnaden för denna onödiga väntan var 90 miljoner kronor i produktionsbortfall. Över 30 procent hade vi det laget övergått från sjukersättning till sjukbidrag.
Både skattebetalarna och patienterna skulle tjäna på en snabbare behandling.
En viktig del i en bättre sjukvård är att öka mångfalden av vårdgivare. I dag är alternativen få, vilket begränsar såväl patienternas valfrihet som vårdpersonalens möjligheter att välja arbetsgivare. Många inom vården med goda idéer känner också att de har små eller obefintliga möjligheter att förverkliga dem inom dagens system.
Bristen på konkurrens fungerar som en hämsko, både när det gäller att utveckla vården i fråga om kvalitet samt nå ett bättre nyttjande av skattebetalarnas pengar.
I stället för att bejaka mångfald inom sjukvården bedriver regeringen en politik som syftar till att stoppa, hindra och förbjuda de fristående alternativen. Med regleringar och stopplagar bevaras landstingens särställning som utförare av vård. Det är en politik som inte gynnar vare sig patienternas möjligheter till god vård eller svensk sjukvårds framtida utvecklingspotential. Att avskaffa stopplagarna inom sjukvården har därför ett egenvärde.
Sverige går också tvärs emot vad andra länder gör. Vi ser en utveckling där alltfler länder har tydliga patienträttigheter och rätt att välja vårdgivare – offentlig som privat. För att underlätta för patienterna att välja skapar man möjlighet för alla att läsa på nätet hur varje sjukhus eller klinik uppnår de nationella kvalitetskraven inom vissa givna områden. Det pågår även en snabb utveckling för att medborgarna ska få ta del av redovisning av hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet genom öppna nationella kvalitetsregister. Resultaten är att de bidrar till att utveckla kvaliteten och effektiviteten i sjukvården.