Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till alla sorters assistanshundar.

Motivering

En ledarhund är för en synskadad ett kostnadsfritt hjälpmedel som utbildas centralt och bekostas av statliga medel. Situationen är dock helt annorlunda för den som behöver en annan typ av assistanshund. För detta behov finns i dag inga statliga bidrag.

Hundar används sedan lång tid tillbaka inom försvaret, polisen och tullen. Även för synskadade har hundar som hjälp för att de ska kunna röra sig friare och vara mer självständiga använts en längre tid. Ett relativt nytt område för hunden är att hjälpa människor med funktionshinder. Hundar som gör detta kallas service- och signalhundar, men är precis som ledarhunden en assistanshund. I dag görs det dock skillnad på assistanshund och assistanshund. Ledarhunden får nämligen sin utbildning betald av staten medan service- och signalhundens ägare måste påkosta utbildningen själv. Även ägarskapet är olika. För ledarhunden är nyttjaren inte ägaren medan för service- och signalhunden är ägare och nyttjare samma person.

En service- och signalhund kostar i inköp ca 8 000 till 12 000 kr. Att utbilda en hund tar cirka ett år och kostar mellan 20 000 och 50 000 kr. Detta är en ganska stor summa pengar för den funktionshindrade att investera i hjälp. En blivande service- och signalhund tränas med hjälp av en personlig instruktör från en utbildningsorganisation. Träningen sker både i hemmet och på offentliga platser där hunden sedan ska kunna arbeta. Utbildningen sker t.ex. genom Svenska service- och signalhundsförbundet och Nordiska assistanshundar, som båda drivs ideellt av hundägare tillsammans med specialutbildade hundinspektörer. Den organisation som står bakom utbildningen av en hund och godkänner och examinerar ekipagen står även för kostnaden för utbildningen. För att få pengar till detta är man helt beroende av sponsorer, fonder, gåvor och liknande.

Servicehundens uppgifter är att hjälpa husse eller matte med vardagssysslor som att tända och släcka lampor, öppna dörrar, plocka upp det man tappat på golvet eller hjälpa till att larma när något händer t.ex. när ägaren ramlat ur rullstolen. Signalhunden är sin döva eller hörselskadade ägares ”öron” och tränas till att markera ljud på olika sätt. Det kan vara att markera att dörrklockan ringer, att babyn gråter, att brandlarmet går, att vattnet kokar över på spisen eller liknande. Hundar kan också tränas för att känna av när personer med epilepsi eller diabetes håller på att få känningar. Det arbete som dessa hundar utför är ovärderligt. Den hjälp och det stöd en assistanshund utför ger en klar minskning av andra traditionella stödresurser.

Jag anser att alla assistanshundar bör likställas och att regeringen därför bör se över möjligheten av att stödja och likställa funktionshindrade gruppers behov av hunden i sin vardag.

Stockholm den 23 september 2005

Catharina Bråkenhielm (s)