Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkoren för föreningsverksamhet.
Staten stöder sedan lång tid tillbaka barn- och ungdomsverksamhet i föreningar på många olika sätt, främst i syfte att stärka demokratin. Man vill också motverka drogmissbruk, stimulera intresset för natur och miljö eller öka ungdomars fysiska aktiviteter och därmed förbättra folkhälsan, för att ta några exempel. Stöden fördelas via Ungdomsstyrelsen, Riksidrottsförbundet, Svenska Spel eller andra centrala organ.
Stödet till ungdomsverksamheten varierar kraftigt beroende på verksamhetens art. Många upplever att idrotten är särskilt gynnad, eftersom stödet till idrottsverksamheten är betydligt högre än till annan idéburen barn- och ungdomsverksamhet. Det är viktigt att poängtera att de folkhälsopolitiska aspekterna på statens stöd till idrotten motiverar vissa skillnader i stödet. Under senare år har man kunnat se en oroande negativ trend när det gäller ungas fysiska status. Medelvikten ökar, kondition och styrka försämras, vilket inte bara påverkar hälsan, utan också skolresultaten. Trots det är det viktigt att också andra föreningar får rimligt stöd till sin barn- och ungdomsverksamhet. Därför borde en översyn göras av de ekonomiska villkoren för olika typer av föreningar, utan att samhällets stöd till idrotten försämras.
Det upplevs också orättvist att idrottsorganisationer har speciella skatteregler som inte gäller för annan ungdomsverksamhet. Det statliga regelverket för sociala avgifter, moms, anställningsstöd etc. är grundförutsättningar som ska vara lika oavsett förening. Skattereglerna är nu föremål för en statlig utredning, varför man förhoppningsvis kan se fram emot en likvärdig behandling av verksamheterna i detta hänseende.