Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om moms på fastighetsskötsel.
Vid 1990 års skattereform infördes en beskattning på fastighetsskötsel om fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen utför arbeten i egen regi med anställd personal. Uttagsbeskattningen sker när lönekostnaden inklusive lönebikostnader överstiger en viss nivå för beskattningsåret. Hela lönekostnaden skall då beskattas med.
Skatten har den verkan att små och medelstora bostadsrättsföreningar och fastighetsägare om möjligt avstår från att anställa skötselpersonal på hel- eller deltid. Uppsägningar av redan anställd personal förekommer när lönekostnaden, inklusive lönebikostnader, överstiger den tillåtna nivån. Ingen annan bransch eller verksamhet har liknande beskattning på utförda arbeten i egen regi med anställd personal. Uppsägning av personal är negativt, inte bara med tanke på arbetstillfällen, det kan också innebära att fastighetsunderhållet eftersätts. Momskostnader för egen personal eller köp av tjänster utifrån innebär högre kostnader och högre boendekostnader. Det finns starka skäl till att genom olika åtgärder begränsa boendekostnaderna. Uttagsskatten på fastighetsskötsel borde avskaffas.
1991 när skatten infördes var en årslön för en fastighetsskötare i nivån med skattefria beloppet. Det beloppet var vägledande för gränsen av skatteuttag när regeln infördes. Beloppet har sedan dess inte förändrats. En årslön är i dag betydligt högre. Riksdagen har med anledning av ett antal motioner gjort ett tillkännagivande till regeringen om att se över tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna. Det borde därför vara möjligt att i samband med denna översyn se på problemen med tillämpning av moms på fastighetsskötsel.
Vi anser att det finns skäl att se över fribeloppet för fastighetsskötare. Det skulle innebära att de negativa effekter som beskrivits ovan inte uppstår.