Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som övrig tillverkningsindustri gällande fastighetsskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som övrig tillverkningsindustri gällande energibeskattningen.
Turismen är en av världens största industrier och den växer stadigt. Prognoser pekar på att den internationella turismen år 2020 kommer att ha ökat till 1,5 miljarder övernattande besökare per år, vilket är mer än en tredubbling sedan 1990. I norra Europa beräknas motsvarande siffra stiga till 100 miljoner, även det en tredubbling sedan 1990. När turister, inom såväl privat- som affärssegmentet, konsumerar varor och tjänster i ett annat land talar man om turistexport. För närvarande utgör turistexporten drygt 7 % av världens totala export.
Den svenska besöksnäringen har under den senaste tioårsperioden bidragit med över 24 000 nya heltidsjobb – en ökning med 24 %, enligt färska siffror från Turistdelegationen. De 15 miljoner utländska gäster som besöker Sverige varje år spenderar tillsammans 49 miljarder kronor.
Jämfört med andra länder har Sverige få utländska gästnätter – dvs. få övernattande utländska besökare. Sverige ligger näst sist av länderna i norra Europa räknat i antal utländska gästnätter per capita. Borträknat campingplatser, vandrarhem och stugor hamnar Sverige allra sist. Det innebär således att Sverige inte riktigt har lyckats hävda sig i den internationella konkurrensen om världens resenärer, men också att det finns potential att bli bättre.
Sverige har alla förutsättningar att bli ett starkt turistland: sevärdheter, vidsträckt natur, nöjen och upplevelser, shopping, god infrastruktur, bra hotell och konferensanläggningar och ett stort utbud av restauranger.
Vi är gästvänliga och dessutom är Sverige ett tryggt land. Här finns med andra ord möjlighet att skapa många nya jobb! Men för att lyckas måste branschen tas på allvar och ges rättvisa förutsättningar. Idag är skattetrycket på företagen i besöksnäringen tungt och möjligheterna att växa och anställa fler är oftast begränsade. Företagen behöver konkurrensneutrala villkor gentemot företag i andra branscher i Sverige och gentemot turistnäringen i vår omvärld.
Hotell- och restaurangbranschen är en mycket konkurrensutsatt sektor. Branschens utveckling är cyklisk, vilket innebär att den i hög grad påverkas av hur näringsliv och offentlig sektor reser, konfererar och representerar, dvs. hur aktivitetsnivån utvecklas. Samtidigt påverkas branschens lönsamhet påtagligt av politiska beslut. Utav priset på en restaurangmåltid är 55–60 % skatt. För att näringen skall kunna växa ytterligare krävs det att branschen får arbeta efter samma spelregler som övriga näringslivet.
I dag är industrin i Sverige befriade från energiskatt medan tjänstesektorn belastas. Det motiveras med att industrin är energiintensiv och exportinriktad, vilket skulle innebära att deras konkurrenssituation kraftigt försämras om de var tvungna att betala energiskatt. Detta är ett orättfärdigt missgynnande av tjänsteproduktion. Tillverkning av mat i ett restaurangkök borde t.ex. likställas med annan livsmedelsproduktion. Förutsättningarna för hotell- och restaurangbranschen och övriga tjänstenäringar har dessutom försämrats de senaste åren till följd av kraftiga ökningar av både elskatten och koldioxidskatten. Nuvarande energibeskattning är djupt orättvis i och med att tjänstesektorn betalar en hög energiskatt medan industrin knappt betalar någon alls. Sveriges hotell- och restaurangnäring behöver inga särlösningar men däremot behövs lika villkor. Detta bör ges regeringen till känna.
Idag är fastighetsskatten olika mellan det som benämns industrilokaler och det som benämns kommersiella lokaler. Fastighetsskatten är 0,5 % av fastighetens taxeringsvärde för industrilokaler och 1 % för kommersiella lokaler. Detta missgynnar tjänsteproduktionen, samma skatteförutsättningar ska gälla oavsett vilken typ av lokal som används. Fastighetsskatten för kommersiella fastigheter bör således sänkas från 1 % till 0,5 %. Detta bör ges regeringen till känna.