Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyldighet för arbetsgivare att på lönebeskeden ange alla utgående skatter och avgifter som är förknippade med en löneutbetalning.
Vet i allmänhet en inkomsttagare vad han/hon egentligen uppbär i lön och tar i anspråk av arbetsgivarens löneutrymme? Förmodligen inte. Av lönesbeskeden framgår vanligen den ”synliga” bruttolönen, avdrag för preliminär skatt och eventuellt tillkommande fackavgifter, klubbavgifter o.d. samt återstående nettolön.
Men bakom det ”synliga” har arbetsgivaren redan betalat in f n drygt 32 % i arbetsgivareavgifter till staten varav merparten avser avgifter till olika sociala trygghetssystem för den anställde. Något grovt räknat kan man därför påstå att en löntagare som lyfter ”brutto” t.ex. 20 000 kronor per månad egentligen kostar sin arbetsgivare 30 000 kronor av tillgängligt löneutrymme. I runda tal avgår 17 000 av dessa 30 000 i skatter och avgifter och 13 000 tillfaller löntagaren ”netto”.
För en småföretagare eller en nystartande entreprenör som funderar på att utvidga blir den relativa kostnaden hög och man förstår om han/hon tänker sig för både en och två gånger innan beslut tas om nyanställning. Inte minst också mot bakgrund av det kostnadsansvar som inträder för arbetsgivaren för en anställd som är sjukskriven längre tid än tre veckor.
Det behövs fler i arbete, men det behövs därmed också fler som vill, förmår och vågar anställa.
Det behövs en ökad insikt och medvetenhet om sambanden i vår samhällsekonomi. En god pedagogisk början i folkbildningens tjänst vore därför att på lönebeskeden specificera alla skatter och avgifter som är förknippade med en löneutbetalning. Det bör omfatta alla arbetsgivare som betalar ut löner och ersättningar för utfört arbete. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.