Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av entreprenadkonton för underentreprenörer på en del av arbetsmarknaden.
Omfattningen av svarta löner i byggbranschen är oroande. Bara genom de härvor som myndigheterna uppmärksammat och börjat utreda har mellan 2,5 och 3 miljarder kronor årligen betalats ut i svarta löner. Staten förlorar 85 procent av de svarta lönerna i uteblivna arbetsgivaravgifter, anställdas skatter och mervärdesskatt och till detta kommer kostnader för utbetalda ersättningar från Försäkringskassan och olika a-kassor till de personer som arbetat svart.
Den stora omfattningen av svarta löner har medfört att konkurrensen helt har satts ur spel. Det har blivit omöjligt för en seriös företagare att konkurrera med de företag som använder sig av svart arbetskraft. Varken myndighetens kontroll- och informationsinsatser eller den självsanering som pågår i byggbranschen är tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med skattefusket. Vad som behövs är istället radikala lagändringar, något som flera europeiska länder, som Nederländerna, Norge, Tyskland, Storbritannien och Irland redan genomfört.
Riksskatteverket har på uppdrag av regeringen utrett förutsättningarna för att införa ett system med skyldighet att göra skatteavdrag för underentreprenörer (RSV Rapport 2002:6). Där föreslås två alternativa system med s.k. entreprenadkonton för att komma till rätta med de värsta problemen inom byggbranschen. Förslaget har härefter tagits upp av Byggkommissionen i betänkandet SOU 2002:115 Skärpning gubbar, vari föreslås både ett s.k. entreprenadavdrag och omvänd momsskyldighet för huvudentreprenörer. Betänkandet har remissbehandlats men regeringen har ännu inte återkommit i frågan.
Utnyttjande av svart arbetskraft bland underentreprenörer är inte begränsat till byggbranschen. Inom hela näringslivet finns det åtskilliga tillfällen då hela kedjor av entreprenörer och underentreprenörer används. Vid större revisionsstopp av t.ex. oljeraffinaderier och kemisk industri föreligger behov hos huvudentreprenören att anlita olika underentreprenörer, t.ex. VVS-firmor, elfirmor osv. Även inom skogs-, metall- och pappersindustrin är detta vanligt. Man kan också se företeelsen inom handeln, fastighets-, hotell- och restaurangnäringen. Inom alla dessa sektorer är konkurrensen redan så snedvriden att seriösa företagare ofta får se sig utmanövrerade av ickeseriösa företag.
Omfattningen är svår att bedöma, men uppenbart handlar det om stora pengar eftersom organiserad handel med svart arbetskraft överlag nu dragit till sig även annan typ av grovt kriminella personer. Dessa agerar som företrädare och målvakter i de företag som fakturerar den svarta arbetskraften. Det skulle skapa ordning och lika villkor för konkurrerande seriösa företag och dessutom generera ökade inkomster till staten.
Det är viktigt att nu sätta ner foten för att komma åt problemet och ge de seriösa företagen en möjlighet att konkurrera på lika villkor. Regeringen bör därför snarast återkomma i frågan.