Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av energibeskattningen i hotell- och restaurangbranschen.
Sverige står inför en stor utmaning när det gäller att skapa sysselsättning och välfärd i framtiden. Det har blivit allt mer uppenbart att en större del av svenskarnas försörjning i framtiden kommer att komma från tjänstesektorn snarare än från traditionell basindustri inom sektorer som skog och stål. En av de snabbast växande tjänstenäringarna är besöksindustrin – d.v.s. turism i olika former, där möten och stora evenemang är en viktig del. I en globaliserad värld finns ett ökat behov av resor, upplevelser och möten.
Det är av vikt att skatter och andra regler ligger i fas med denna utveckling. Företagandet i tjänstesektorn måste stimuleras och denna sektor måste ges förutsättningar som är likvärdiga med förutsättningarna för företagen i råvaru- och tillverkningsindustrierna.
Ett angeläget exempel på en fördelning av företagsstimulerande åtgärder som blivit mycket omodern är energibeskattningen i tjänstesektorn kontra tillverkningsindustrin. Ett hotell eller en restaurang har hög energiförbrukning, och betalar ”full” elskatt – dvs. samma skatt som de svenska hushållen (för närvarande 25,4 öre/kWh, och enligt förslaget i 2006 års budgetproposition 26,1 öre/kWh). Ett företag i tillverkningsindustrin betalar däremot elskatt enligt EU:s miniminivå – dvs. 0,5 öre/kWh.
Hotellet eller restaurangen är del av en näring som betyder mycket för svensk sysselsättning och tillväxt. Dessa företag bör få samma möjligheter som företagen i de traditionella svenska industrierna. Det är dels en fråga om rättvisa, dels – och kanske viktigare – en fråga om att den svenska besöksnäringen skall kunna konkurrera på den globala marknaden.
Det kan också påpekas att tillverkningen av mat ser mycket lika ut för en restaurang och ett industrikök som gör mat för försäljning i livsmedelsbutik. Det finns ingen som helst logik i att ett företag som gör matlådor, köttbullar, hamburgare, kåldolmar, pizza för livsmedelsbutiker eller andra produkter för export skall vara befriat från energiskatt, samtidigt som restaurangen som gör samma produkter betalar en långt ifrån försumbar skatt. Självklart blir detta fråga om en snedvriden konkurrenssituation där restaurangen kommer till korta.
Med avsikt att skapa en rättvis konkurrenssituation och att bidra till att skapa ett företagsklimat som gagnar viktiga tillväxtsektorer bör därför energibeskattningen av hotell- och restaurangföretagen skyndsamt ses över.