Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av regelförändringar för bedömandet av överskottslikviditet.
Skatteverket i Stockholm bestämde sig förra året för att specialgranska företag med stor likviditet, det vill säga stor kassa. Bakom beslutet finns en proposition från regeringen från mitten av 1990-talet där man kan läsa: ”Ägaren skulle kunna uppnå skattefrihet genom att lägga in förvaltning i ett bolag.” I Stockholm togs initiativ till en razzia och intressanta fall letades upp, bland annat genom registersökning efter bolag med hög likviditet.
Skatteverkets handläggare fick efter den inledande spaningen 115 bolag att arbeta vidare med. I razzian kontaktades bolagens företrädare, som fick redogöra för ägarbilden i bolagen och motivera den höga likviditeten. I knappt hälften av fallen kunde företagarna lämna investeringsplaner som godtogs av Skatteverket. 59 företagare upptaxerades dock.
Vänsterpartiet anser att det måste finnas någon form av regelsystem som förhindrar möjligheten att undgå förmögenhetsskatt genom att lägga förmögenheter i bolag. Gällande regelsystem synes dock en aning stelt. Särskilt när tillämpningen uppfattas som godtycklig.
Bland dem som känner sig felaktigt behandlade hittar man företagare som hade långt framskridna planer på investeringar, men där dessa inte redovisats i årsredovisningen. De har också drabbats av skattetillägg.
Ytterligare en fråga är hur den latenta skatteskulden som finns vid värderingstillfället skall behandlas. Om Skatteverkets beslut kan anses riktigt bör den privata förmögenheten reduceras med den latenta skatteskuld som finns vid ett eventuellt uttagstillfälle. Det måste anses orimligt att företagaren skall skatta för hela det förmögenhetsbelopp som lyfts ur bolaget.
Det får inte framstå som om Skatteverket överprövar företagets investeringsbehov. Det finns ett exempel där ett företag såldes den 17 december 2003 för en stor summa pengar. Pengarna överfördes till en av ägarna till det sålda företaget ägt bolag som arbetar med värdepappersförvaltning och köpeskillingen placerades i bankreverser i väntan på det nya året.
Bolaget fick under tiden ett beslut från Skatteverket om att en stor del av den likviditet som kom till bolagets konto den 17 december, alltså fyra bankdagar före årsskiftet, skall anses som privat förmögenhet därför att man inte investerat pengarna. Ett belopp om 300 miljoner kronor är inte lätt att investera på fyra dagar. Vad som ovan anförts om behov av regelförändringar när det gäller överskottslikviditet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.