Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av sänkt restaurangmoms.
Skattebördan för företag i restaurangbranschen är hög. Den är dessutom i flera avseenden djupt orättvis. Restaurangföretag belastas exempelvis, tillsammans med andra företag inom tjänstesektorn, av såväl högre fastighetsskatt som högre elskatt än industriföretag. Elskatten för tjänsteföretag har ökat från 13,8 öre/kWh 1997 till 25,4 öre/kWh 2004, en ökning med 84 procent. Industrin betalar 0,5 öre/kWh. I budgetpropositionen för 2006 föreslås dessutom att elskatten för tjänsteföretag ökas med ytterligare 0,6 öre.
Den orättvisa som hårdast drabbar restaurangföretag är dock momsen. När mat serveras på en restaurang belastas den med normalsatsen, 25 procent. När färdigmat säljs i en livsmedelsaffär belastas den med reducerad moms, 12 procent. Utöver den konkurrens som finns mellan restaurangerna i restaurangsektorn konkurrerar branschen också med livsmedelshandeln. Under de senaste åren har färdigmaten blivit ett allt vanligare inslag i livsmedelsbutikernas sortiment. Bland annat har försäljningen av fryst färdigmat ökat med över 300 procent de senaste 10 åren. De olika momssatserna gör dock att konkurrensen inte sker på lika villkor. Det kan uttryckas som att maten som serveras på restaurang straffbeskattas eftersom den säljs som en del av en serveringstjänst. En konsekvens av detta har blivit att även restaurangerna säljer allt mer mat för ”take-away”, med sjunkande sysselsättningsintensitet på restaurangerna som följd.
Sverige har en sysselsättningskris. Sysselsättningsgraden, dvs. andelen i arbetsför ålder som har ett jobb, är i dag ca 73 procent. Det är ungefär samma sysselsättningsgrad som Sverige hade 1993 efter den djupa depressionen. För att nå regeringens mål på en 80-procentig sysselsättningsgrad saknas det i dag över 400 000 jobb i Sverige. De flesta experter är överens om att det är i den privata tjänstesektorn som jobben måste komma framöver. Mot den här bakgrunden är den orättvisa beskattningen av tjänstesektorn i allmänhet och av restaurangbranschen i synnerhet helt obegriplig.
Restaurangbranschen är mycket sysselsättningsintensiv. En ökning av omsättningen ger omedelbart genomslag på sysselsättningen. En sänkning av restaurangmomsen till 12 procent vore ett steg i rätt riktning för att skapa rättvisa konkurrensförhållanden för den svenska restaurangnäringen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.