Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att stimulera entreprenörskap.
De stora företagen blir alltmer internationella och en ökande andel av deras sysselsättning läggs utanför Sverige. Därmed blir sysselsättningen i de små och medelstora företagen allt viktigare. Vi måste i större utsträckning lita till att nya företag växer fram och att små och medelstora företag ges bättre möjligheter att växa. Sverige hör till de länder i Europa som har lägst andel entreprenörer i befolkningen. Knappt 4 % av befolkningen deltog i nyföretagaraktiviteter 2004 mot 5 % i övriga Europa och 10 % inom OECD.
Antalet entreprenörer säger i och för sig inget om näringsklimatet i ett land om det är så att människor inte av fri vilja väljer att bli egna företagare utan tvingas till det på grund av en svag arbetsmarknad. Många enmansföretag inom handel och service i mindre utvecklade ekonomier är inget annat än ett sätt att försörja sig i brist på annan sysselsättning. Det ekonomiska utfallet och den sociala tryggheten är många gånger mycket sämre för dessa entreprenörer än för de anställda. Inom vissa branscher i Sverige, t.ex. i skogen, syns nu också en liknande utveckling där steget att bli egenföretagare snarare minskat individernas frihet än ökat den.
Samtidigt är ett näringsklimat som stimulerar människor att förverkliga egna idéer positivt. Starta eget kan bli grunden för ett företag som så småningom också bygger ut verksamheten och anställer. Därför måste onödiga trösklar som hindrar människor att förverkliga sina produktionsidéer undanröjas.
Starta eget är ett alternativ som ofta erbjuds arbetslösa. Men utgångsläget som arbetslös är inte det bästa för att pröva och utveckla en affärsidé. Betydligt större är chansen om anställda som redan har en idé kan stimuleras att starta eget. En generös syn på tjänstledighet skulle vara ett viktigt stöd för att göra fler anställda till entreprenörer. Entreprenörskap är inte enbart liktydigt med företagande. Även i föreningslivet, politiken och i offentlig sektor finns gott om entreprenörer. Det är människor som har idéer om hur det lokala samhället ska utvecklas och också har kraft att genomföra projekten. Dessa sociala entreprenörer är innovatörer, drivkraften är en idé i stället för vinst. Resultatet av deras verksamhet skapar engagemang hos människor, och inte sällan genererar verksamheten också så småningom även inkomster och jobb. Bara för att sociala entreprenörer inte har kommersiella drivkrafter behöver deras verksamhet inte vara mindre positiv för sysselsättning och växtkraft i regionen.
Regeringen har de senaste åren genomfört en rad lättnader och regelförenklingar för småföretagen. Bland annat avskaffades arvs- och gåvoskatten för att underlätta generationsskiften, och småföretagens beskattning kommer att lindras genom förändring av de s.k. 3:12-reglerna. Ett intressant exempel på insatser som riktar sig direkt till de mindre företagen är regeringens förslag om kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter för de enmansföretagare som anställer sin första löntagare. Det är viktigt att denna strävan att stimulera företagande och nyaanställningar i mindre och medelstora företag fullföljs i ett långsiktigt utvecklingsarbete i syfte att stärka betydelsen av dessa företag på den svenska arbetsmarknaden.