Regeringen föreslår i propositionen ”Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag” förändringar för s.k. fåmansbolag. Ett fåmansbolag är enkelt uttryckt ett aktiebolag som har ett begränsat antal delägare och där dessa samtidigt arbetar aktivt i bolaget. På grund av skillnaden i skatt på kapital- respektive löneinkomster behövs ett regelverk som hindrar att löneuttag över brytpunkten för statlig inkomstskatt fritt kan tas ut som t.ex. utdelning och därigenom beskattas lindrigare under inkomstslaget kapital. Det nuvarande systemet har kritiserats hårt under en längre period framförallt för att det är krångligt och för att det är tillväxthämmande.
Regeringens proposition för förändrad beskattning av fåmansföretag innebär för en del företag en viss förbättring, men för andra företagare kraftiga skattehöjningar. Delar av regeringens förslag riskerar därigenom att få negativa följdverkningar för tillväxten och entreprenörskapet. På vissa punkter förvärras dessutom regelkrånglet, vilket inte heller bidrar till ett bättre företagsklimat.
I regeringsställning kommer vi att ta initiativ för att omforma regelverket för fåmansbolag. Syftet är att uppnå ett bättre företagsklimat, där entreprenörskap och tillväxt stimuleras med ett minimum av regelbyråkrati. Allians för Sverige menar dock att det med dagens höga marginalskatter på arbete inte är möjligt att helt avskaffa reglerna för fåmansbolag eftersom det då skulle finnas en möjlighet för en del höginkomsttagare, t.ex. sådana med löneanställning hos annan arbetsgivare, att bilda eget bolag och därigenom minska sin totala tjänsteinkomstbeskattning.
På kort sikt föreslår Allians för Sverige i denna flerpartimotion ett antal viktiga förbättringar utifrån den nu liggande propositionen:
Sänkt löneuttagskrav i syfte att få fler företagare att kunna utnyttja löneunderlagsregeln (430 000 kronor per år).
Bibehållen skatt på kapital för kapitalvinst på kvalificerade andelar över det sparade utdelningsutrymmet så att skatten på vinst inte höjs för majoriteten av fåmansbolagen.
Höjt schablonbelopp för årlig 20-procentsbeskattad utdelning till två inkomstbasbelopp (ca 86 000 kronor).
Höjd klyvningsränta för enskilda näringsidkare.
Vid värderingen av aktier i ett onoterat bolag ska inte medel beaktas som härrör från rörelseverksamheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att skapa ett förenklat och tillväxtorienterat regelverk för fåmansbolag.
Riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag vad avser schablonbelopp för årlig kapitalbeskattad utdelning men med en höjd schablonnivå till två inkomstbasbelopp.
Riksdagen beslutar om förbättrad löneunderlagsregel i enlighet med regeringens förslag men med ändringen att det övre löneuttagskravet sänks till tio inkomstbasbelopp.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att 100 % av 100 inkomstbasbelopp av överskjutande vinst utöver sparat gränsbelopp skall beskattas i inkomstslaget inkomst av tjänst.
Riksdagen beslutar återställa skatteneutraliteten för företagsformerna i fråga genom att höja klyvningsräntan för enskilda näringsidkare till samma nivå som för fåmansbolag.
Riksdagen beslutar avveckla förmögenhetsskatten genom att i ett första steg halvera den från 1,5 % till 0,75 %.
Riksdagen beslutar att förmögenhetsskattelagen skall förtydligas så att det framgår att medel som genererats i rörelseverksamheten, s.k. överskottslikvididet, inte skall beaktas vid värderingen av aktier i ett onoterat bolag.
Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med förslag om hur slopandet av lättnadsreglerna ej skall leda till orimliga konsekvenser för s.k. oäkta bostadsrättsföreningar i enlighet med vad som i motionen anförs.
Sverige har en god tillväxtpotential, med förhållandevis bra infrastruktur och välutbildad arbetskraft. I Sverige finns många goda idéer och en hög teknologisk kompetens, vilket skulle kunna leda till avsevärda förbättringar för det samlade välståndet i Sverige. De goda tillväxtmöjligheterna tas dock inte till vara. En inflexibel arbetsmarknad tvingar många människor att vara kvar i arbetslöshet. Höga skatter gör det olönsamt att arbeta. Skattereglerna för företag är direkt tillväxthämmande i många fall.
Småföretagare betraktas inte sällan som något suspekt av många makthavare som inte riktigt begriper varför någon skulle vilja föredra att leva under otrygga förhållanden som egenföretagare snarare än att vara löntagare. I mångas ögon är en småföretagare, tyvärr, inget annat än en potentiell skattesmitare; varför skulle annars någon välja att själv starta eget?
Vi anser att företagare och företagandet är något positivt och har en oerhört stor betydelse för vårt lands välfärd och för invånarnas ekonomi. Utan företagande uppkommer inga arbetstillfällen utanför den offentliga sektorn och utan företagande undergrävs även resurserna till den offentliga sektorn och den gemensamma välfärden. Utan företagande produceras inte de materiella värden som kan ge oss alla en bättre tillvaro. Det risktagande som enskilda individer är villiga att ta på sig när de startar ett företag måste därför ges betydligt gynnsammare villkor än dagens.
Regeringens och riksdagsmajoritetens inställning kan förklara varför fåmansbolagsreglerna ser ut som de gör. Syftet med regelverket är att förhindra höginkomsttagare att starta egna bolag och därmed kunna undgå den höga skatten på arbete. Ett stelbent regelverk har under lång tid inriktats på att i första hand just hindra skatteundandragande. Långt mindre uppmärksamhet har ägnats åt att faktiskt ha ett regelverk som underlättar företagande. Det är därför symtomatiskt att såväl expertgruppens rapport som propositionen ägnar stort utrymme åt den s.k. preventionsfaktorn, dvs. att förhindra personer från att bli företagare av misstänkta skatteskäl, medan incitament för nyföretagande nästan helt lyser med sin frånvaro.
Vi vill vända på perspektivet. Så länge som det finns en stor skillnad i skattenivå mellan beskattningen av inkomster från arbete respektive kapital behövs det visserligen regler som förhindrar att den högre tjänsteinkomstskatten blir frivillig för vissa berörda individer. Däremot måste regelverket reformeras i grunden i syfte att främja företagande och risktagande samtidigt som regelverket görs betydligt enklare.
Det nuvarande regelverket för fåmansbolag är en allvarlig hämsko för nyföretagandet. Småföretagare trycks ned av en tung regelbörda samtidigt som de i många fall utsätts för hög beskattning. Dessutom diskrimineras det egna ägandet i bolag där företagaren också arbetar. En småföretagare som väljer att satsa pengar i det egna bolaget utsätts i många fall för en betydligt högre beskattning än om pengarna hade satsats i ett vanligt börsnoterat aktiebolag. Företagaren tvingas alltså att betala mer i skatt för att han eller hon satsar pengar i sitt eget företag jämfört med om kapitalet hade placerats i ett annat företag. En företagare som tror på sin affärsidé och som vill satsa på det egna företaget ska inte bestraffas för detta. Skattereglerna bör inte påverka i vilket företag någon väljer att investera.
Skattereglerna för fåmansbolag leder också till att företagare i kapitalstarka och vinstgivande företag riskerar att en orimligt stor andel av vinsten försvinner i form av skatt, vilket är direkt tillväxthämmande. Det nuvarande regelverket hämmar entreprenörskapet och därmed tillväxten.
Att vara företagare innebär ett risktagande. En person som lämnar sin fasta anställning för att bli företagare avstår från en stor del av den trygghet som många av oss andra tar för given.
Det är därför rimligt att en företagare ska ha lägre beskattning än en löntagare.
En hörnsten i Allians för Sveriges regeringspolitik är bättre villkor för företagande och företagare. Vi har föreslagit ett samlat företagspaket på 14 miljarder kronor med, förutom sänkt skatt på förmånsföretag, bl.a. avskaffad förmögenhetsskatt, avskaffad medfinansiering av sjuklönekostnaden, förbättrad tillgång på riskkapital och sänkta arbetsgivaravgifter.
När regeringen i juni 2004 tillsatte en expertgrupp med uppdrag att föreslå en reformerad fåmansbolagsbeskattning fanns det goda förutsättningar för att åstadkomma en långsiktigt hållbar lösning med såväl goda villkor för företagande och entreprenörskap som ett enkelt regelverk.
Vi ifrågasätter dock regeringens ambition att åstadkomma detta eftersom expertgruppen fick alldeles för snäva direktiv. När den sedan gick utöver sitt utredningsuppdrag och föreslog en avveckling av förmögenhetsskatten, möttes detta med ett snabbt förmätet besked om att detta alternativ, expertgruppens huvudspår, inte ens skulle finnas med i remissbehandlingen.
En regering som ser till goda villkor för företagande, ekonomisk tillväxt och sysselsättning borde inte ha råd att låta ideologiska skygglappar skymma verkligheten.
Det förslag till reformerade beskattningsregler för fåmansbolag som regeringen nu till slut lägger underlättar för en del företag, men samtidigt lämnas många andra företag åt sitt öde. Kapitalintensiva och medarbetarägda företag är två kategorier av företag som kommer att drabbas hårt av regeringens politik redan i sin dagliga verksamhet. Många andra företagare kommer att drabbas av kraftigt höjd beskattning när företaget säljs.
Regeringens förslag kommer till och med att ge vissa företagare incitament att minska personalstyrkan för att därigenom minska företagets lönesumma och därmed lättare uppnå löneuttagskravet.
Vår ambition är att alla fåmansföretag ska gynnas av en reformering av beskattningsreglerna. I vårt alternativ till regeringens förslag, som redovisas i denna motion, föreslår vi väsentliga förbättringar i det nu liggande förslaget och vi aviserar även en grundlig genomgång av regelverket i syfte att åtgärda de problem som återstår. Vad som ovan anförts om vikten av ett förenklat och tillväxtorienterat regelverk för fåmansbolag föreslås riksdagen ge regeringen till känna.
I direktiven för den expertgrupp som regeringen tillsatte för att utreda fåmansbolagsreglerna fanns bl.a. att regelverket skulle förenklas. För många småföretag, exempelvis de nystartade, är vinstutdelning ett akademiskt begrepp och det är således orimligt att dessa ska omfattas av samma krångliga regelverk som gäller för de större företagen. Regeringens expertgrupp föreslog att alla delägare i ett fåmansbolag, som ett komplement till det övriga regelverket, skulle få möjlighet till att årligen ta ut 20-procentbeskattad utdelning med ett schablonbelopp om 75 % av ett inkomstbasbelopp multiplicerat med ägarandelen. I regeringens proposition föreslås att schablonbeloppet utökas till 1,5 inkomstbasbelopp vilket givetvis är positivt. Vi föreslår dock att schablonen utökas ytterligare till 2 inkomstbasbelopp (f.n. 86 000 kronor per år). Med denna nivå kommer ca 87 % av alla aktiva delägare i fåmansbolag att kunna utnyttja detta betydligt enklare regelverk och slippa de tidsödande beräkningarna på blankett K10. Detta föreslås riksdagen besluta.
Den förstärkta löneunderlagsregeln gör att en viss del av företagets samlade lönesumma läggs till gränsbeloppet. Framför allt delägare till relativt personalintensiva företag kommer därigenom att kunna ta ut en större kapitalutdelning till 20 % beskattning. Detta förutsätter dock att delägaren ifråga har en ansenlig lön. För mindre företag med en låg total lönesumma för de anställda är kravet satt med en månadslön om ca 25 000 kronor plus årligen 5 % av företagets totala lönesumma, för att de ska få lägga en femtedel av företagets lönesumma – över 430 000 kronor – till grund för utdelningsbeskattning med 20 % skatt. Detta är ännu krångligare än dagens snålare regler och har nackdelen att en delägares beskattning blir delvis beroende av vad en annan delägare får ut i lön. Ett ännu större problem har de större företagen med större total lönesumma. Där föreslås kravet på eget löneuttag ligga på ca 55 000 kronor i månaden. Denna kategori får förutom ovannämnda regel räkna med hälften av den lönesumma i företaget som ligger över ca 3 miljoner kronor. Detta krav ligger ca 65 % över det nu gällande löneuttagskravet. För att kunna utnyttja de nya reglerna måste många delägare få sina löner kraftigt höjda. Vi undrar varför den socialdemokratiska regeringen vill tvinga fram kraftiga lönehöjningar i företagsledningar.
I många företag med flera delägare är det inte ovanligt att delägarna har olika befattningar och gör olika stora arbetsinsatser, vilket i sin tur leder till olika löner. Varför de högst betalda delägarna ska ha väsentligt lägre beskattning på sin aktieutdelning än de lägre betalda delägarna är lika obegripligt för oss som för de småföretagare som kommer att drabbas.
Ytterligare en kategori företag som kommer att drabbas hårt är de medarbetarägda företagen som fram till nu har kunnat premiera sina anställda genom att dessa har fått utdelning på aktier som de erhållit i ett bonussystem. Resultatet av regeringens förslag kan bli att VD:n i ett sådant företag kommer få en kapitalbeskattning på 20 % medan de andra medarbetarna kommer få sin utdelning beskattad med mellan 32 % och 57 %. Medarbetarna med låg lön kommer att bli hårdare beskattade eftersom de får ett betydligt lägre utrymme för kapitalbeskattning per aktie, just därför att de har en låg lön. Detta är otillständigt.
Regeringens expertgrupp valde nivån 15 inkomstbasbelopp till synes helt godtyckligt och det är en nivå som ligger drastiskt över den nuvarande. Vi menar att höjningen av löneuttagskravet är omotiverad. Vi anser att gränsen för löneuttag för större företag bör ligga på 10 inkomstbasbelopp, vilket ger ett krav på månadslön på ca 37 000 kronor. Detta motsvarar ganska väl dagens löneuttagskrav, samt en i många branscher och verksamheter rimlig lön och gör även att man efter denna förändring upprätthåller progressiviteten i inkomstbeskattningen. Detta föreslås riksdagen besluta.
Regeringen föreslår att den del av kapitalvinsten vid avyttring av kvalificerade andelar som överstiger det sparade utdelningsutrymmet i sin helhet ska beskattas som inkomst av tjänst, upp till ett gränsbelopp om ca 4,4 miljoner kronor. Detta innebär i praktiken en kraftig skatteskärpning eftersom de allra flesta företagsförsäljningar ligger under denna nivå. Ännu värre är att det saknas övergångsregler vilket innebär att många företagare känner sig tvingade att sälja före årsskiftet.
Redan idag uppmanas således småföretagare av sina rådgivare till att sälja sina företag för att undvika den skärpta skatten från årsskiftet. Det värde som finns i ett företag som exempelvis en trogen kundkrets, ett inarbetat varumärke, patent eller andra immateriella värden kan inte anses vara relaterat till inkomst av tjänst, åtminstone inte till 100 %. Det är orimligt att det mervärde som en företagare ska få när verksamheten säljs av ska beskattas med upp till 57 %. Det är en lika orimlig som godtycklig skatteskärpning som nu riskerar drabba tusentals småföretagare. Det nu gällande regelverket med en hälftenfördelning mellan inkomst av kapital respektive inkomst av tjänst måste bibehållas till dess att ett mer hållbart system kan sjösättas.
Riksdagen bör därför besluta avslå regeringens förslag om att hela kapitalvinsten på kvalificerande andelar överstigande det sparade gränsbeloppet till 100 % ska tas upp i inkomstslaget tjänst vid beskattning.
En av skatteteorins fundamentala principer är att rent fiskala skatter i så liten utsträckning som möjligt bör påverka de skattskyldigas beteenden. Skattereglerna bör således ej, utan sakliga skäl, gynna en viss företagsform framför en annan. Tidigare hade aktiebolag och enskilda näringsidkare samma klyvningsränta. Genom de nu föreslagna förändringarna kommer det att finnas en stor skillnad mellan de bägge företagsformerna och det kommer att bli än mer fördelaktigt att bedriva sin verksamhet i ett aktiebolag än som enskild näringsidkare. Regeringens nya förslag till fåmansbolagsregler åsidosätter därmed likhetsprincipen, vilket är olyckligt.
Vi föreslår därför att klyvningsräntan höjs till samma nivå som för fåmansbolag. Därigenom kommer neutraliteten att återupprättas och ett mycket stort antal enskilda näringsidkare i Sverige kommer att få lägre beskattning av sina företag. Närmare 340 000 företagare i landet kommer att kunna dra nytta av denna skattelättnad. Riksdagen föreslås besluta att höja klyvningsräntan för enskilda näringsidkare till samma nivå som för fåmansbolag.
Den expertgrupp som regeringen tillsatte förordade i sitt huvudalternativ en avveckling av förmögenhetsskatten. Till samma slutsats har olika utredningar och även Skatteverket kommit.
Precis som när det gäller arbetsinkomster har Sverige en internationellt sett hög beskattning på kapital. Numera är vi också ett av få länder som fortfarande tar ut en löpande skatt på det kapital som enskilda privatpersoner lyckats arbeta ihop. Till skillnad från det arbete som inkomstskatterna tas ut på så är kapital en mycket rörlig skattebas.
För att en skatt ska vara allmänt accepterad bör skatten inte vara möjlig att planera bort och inte skada ekonomin alltför mycket. Förmögenhetsskatten är genom sina många undantag mycket slumpmässig. Dessutom har skatten lett till att stora mängder kapital har lämnat landet och framförallt svenska småföretagare har drabbats hårt av den riskkapitalflykt som blivit följden. Kapitalmarknadernas internationalisering har gjort det enkelt för förmögna personer att flytta kapitalet till länder med lägre beskattning. Ett antal hundra miljarder kronor har på detta sätt flytt landet, pengar som skulle kunna göra stor nytta om de investerats i svenska företag och affärsidéer på hemmaplan.
De företagare som har likviditet och andra uppsamlade vinstmedel i sina företag har, med den tolkning som på senare tid tillämpats på förmögenhetsskattereglerna, blivit förmögenhetsbeskattade för företagets tillgångar som om de ägt dessa direkt. En sådan förmögenhetsbeskattning är betydligt hårdare än en beskattning av medel som redan har tagits ut ur företaget. Det blir nämligen förmögenhetsskatt på bruttobeloppet trots att ägaren aldrig har kunnat få ut medlen utan att det hade blivit 30 eller i många fall 57 % skatt och socialavgifter. Om en löneutbetalning ger en total skatte- och avgiftsbelastning på som mest ca 72 % kan ägaren bara få ut ca 28 % netto. Att då betala 1,5 % förmögenhetsskatt på hela värdet motsvarar en förmögenhetsskatt på närmare 5 % på nettot. Detta är en helt orimlig överbeskattning av fåmansföretag.
De nu aktuella reglerna för inkomstbeskattning av kvalificerade andelar ger ägaren incitament att inte ta alltför stora utdelningar från företaget. Om det görs blir det tjänstebeskattning av utdelningen i stället för kapitalbeskattning. Samtidigt tycks förmögenhetsskattereglerna vara skrivna på ett sådant sätt att de straffbeskattar den som har låtit bli att dela ut alla tillgängliga vinstmedel från bolaget. Det kan inte vara lagstiftarens mening att företagandet ska behandlas så motstridigt och godtyckligt.
I 14 § förmögenhetsskattelagen finns visserligen en bestämmelse om värderingen av onoterade aktier som säger att tillgångarna i ett onoterat bolag ska förmögenhetsbeskattas hos bolagets ägare som om han hade ägt dem direkt. Det sägs dock att detta inte gäller om tillgångarna ingår i rörelsen. Vi föreslår därför att riksdagen beslutar att förmögenhetsskattelagen ska förtydligas så att vid värderingen av aktier i ett onoterat bolag medel som genererats i rörelseverksamheten inte ska beaktas. Detta föreslås riksdagen besluta.
Allians för Sverige kommer, om vi får väljarnas förtroende att bilda regering, att avskaffa förmögenhetsskatten under nästa mandatperiod. I ett första steg bör riksdagen besluta att halvera förmögenhetsskatten från 1,5 % till 0,75 %
De förslag som Alliansen presenterar i denna motion innebär att de lättnader för vissa fåmansbolag som regeringen föreslår blir kvar samtidigt som de försämringar regeringen föreslår tas bort. Utöver detta föreslår vi en rad andra förbättringar för företagare och därmed för Sveriges välstånd.
Våra förslag skulle sammantaget innebära ett viktigt steg i riktning mot ett enklare och rättvisare skattesystem för fåmansbolag. Men det är bara ett första steg. Dessa förändringar innebär i första hand lättnader för företag med flera anställda och höga lönesummor. Alliansen anser dock att det är viktigt att även minska skattebördan för exempelvis kapitalintensiva fåmansbolag.
Alliansen anser att det är nödvändigt att gå vidare och fortsätta att reformera beskattningen av fåmansbolag i syfte att stimulera företagens utveckling genom att ytterligare minska beskattningen och skapa ett avsevärt förenklat regelverk.
Regeringen föreslår att de så kallade lättnadsreglerna, som innebär skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar, avskaffas. En konsekvens av de ändringar som föreslås är att boendekostnaderna för dem som bor i s.k. oäkta föreningar riskerar att chockhöjas. I en vanlig, s.k. äkta bostadsrättsförening, är inte medlemmarna direkt beskattade för sitt boende utan all skatt betalas av föreningen. De berörs inte av förslaget.
I s.k. oäkta bostadsrättsföreningar (oäkta bostadsföretag) gäller andra regler. En bostadsrättsförening anses som oäkta om andelen av föreningens inkomster från bostäder enligt en schablonberäkning understiger 60 %. Schablonen utgår från hyrorna på orten och är inte kopplade till föreningens faktiska avgifter.
Den andra delen, som kommer från annat än de upplåtna bostäderna, utgörs av hyror från t.ex. lokaler eller hyreslägenheter som föreningen har. Kännetecknande för en oäkta förening är alltså att de har en stor andel intäkter från annat än de enskilda medlemmarnas bostäder. Det kan handla om bostäder som ägs av juridiska personer, bostadsrättslokaler, uthyrningslokaler och uthyrda bostäder, men även lokaler för rent kommunala ändamål där bostadsrättsföreningar hyrt ut lokaler till förskolor, gruppboende m.m. och på grund av detta kommit att rubriceras som oäkta bostadsrättsföreningar.
En oäkta förening beskattas som vilket fastighetsföretag som helst. Det innebär att alla intäkter är skattepliktiga efter avdrag för kostnader. Detta för att de oäkta föreningarna inte ska kunna undvika vinstskatt genom att sätta årsavgifterna lågt. Därför ska medlemmarna förmånsbeskattas för värdet på motsvarande sätt som en företagare måste skatta för uttag ur rörelsen. Här räknar man ut skillnaden i värde mellan den verkliga avgiften och en jämförbar hyreslägenhet för att få fram ett förmånsvärde. Föreningen deklarerar, som intäkten av fastigheten, dels vad medlemmarna erlagt dels det belopp som är mellanskillnaden mot en marknadsmässig hyra. Medlemmen deklarerar skillnaden mellan avgiften och den fiktiva hyran som utdelning, d.v.s. intäkt av kapital. Från detta förmånsvärde räknar man bort ett s.k. lättnadsbelopp som beräknas utifrån lägenhetens överlåtelsevärde. Lättnadsbeloppet har medfört att i princip alla boende i oäkta föreningar sluppit att betala någon förmånsskatt.
Men det förslag som regeringen lagt riskerar att leda till väsentligt höjda utgifter för boende om denna lättnad försvinner.
Uppdelningen i äkta och oäkta bostadsrättsföreningar är både otidsenlig och problematisk. Vi vill i sammanhanget erinra om den utredning som regeringen utlovat. I regeringens proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter stod att läsa att ”bestämmelserna om beskattningen av äkta respektive oäkta bostadsföretag, bör enligt regeringens uppfattning bli föremål för en översyn”. Med tanke på den tid som regeringen haft till sin disposition borde en lösning för dessa ha förelagts riksdagen.
Ett grundkrav som måste ställas på lagstiftning som får en ekonomisk inverkan för medborgarna enligt vår beskrivning är att konsekvenserna är noggrant genomlysta i största möjliga utsträckning. Av regeringens förslag går ej att utläsa vilka konsekvenser som förslaget för med sig för bostadsrättsinnehavare. Vi anser att en sådan konsekvensanalys borde ha gjorts.
Regeringen bör skyndsamt utreda och återkomma till riksdagen med förslag om hur slopandet av de s.k. lättnadsreglerna inte ska få orimligt negativa konsekvenser för så kallade oäkta bostadsföretag. Detta måste ske så att de nya reglerna kan gälla för 2007 års taxering och utannonseras senast då de förändrade reglerna för fåmansbolagsbeskattning träder i kraft.