Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en inkomstskattereform som gör det mer lönsamt att arbeta, särskilt för låg- och medelinkomsttagare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om arbetsgivaravgifterna för småföretag som anställer. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett riskkapitalavdrag för privatpersoner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om skatteförändringar för småföretag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en skattereduktion för köp av tjänster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av avreglering för småföretag.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om klimatet för företagande och jobb i Örebro län.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. 3
1 Yrkande 2 hänvisat till SfU.
2 Yrkandena 6 och 7 hänvisade till NU.
3 Yrkande 8 hänvisat till AU.
Det krävs en kraftfull förbättring av klimatet för företagande och jobb i Örebro län. Småföretag, inte minst inom den privata tjänstesektorn, måste ges bättre förutsättningar att växa.
För att åstadkomma detta krävs insatser på alla politiska nivåer. Den lokala politiken måste läggas om för att stärka den lokala konkurrenskraften. Rikspolitiken behöver inriktas på skattesänkningar, regelrensning och bättre infrastruktur för att stärka företagsklimatet. För att nå framgång måste politiken hänga ihop.
De problem Sverige har med arbetslöshet och bristande företagsklimat finns i än högre grad i Örebro län. Så här ser det ut (källa är i samtliga fall RUT):
1. Nyföretagandet i Örebro län är lägre än rikssnittet, liksom antalet företag totalt sett.
Företagande och nyföretagande i Örebro län jämfört med Sverige,
2000–2004
Källa: Svenskt Näringsliv.
2. De 11 största arbetsgivarna i Örebro län är offentliga. Av de 20 största arbetsgivarna är dessutom tre bolag offentligtägda. Örebro län är starkt beroende av den offentliga sektorn. Problemet är att det finns för få växande företag för att skapa balans på arbetsmarknaden.
Största arbetsgivare i länet efter antalet anställda i storleksklasser år 2004
Källa: SCB.
3. Marknadsförsörjningen är låg. Bara lite drygt var tredje person som jobbar i Örebro län, jobbar i konkurrensutsatt verksamhet. Det kan vara en förklaring till att medelinkomsten för Örebro läns invånare ligger 10 000 kr under rikssnittet per person.
Medelinkomst för personer i åldern 20–64 år i Örebro län, 2003
Källa: SCB.
Detta – tillsammans med kommunalskatter som ligger betydligt över rikssnittet – hindrar framväxten av nya företag. Skatten i t.ex. Hällefors ligger efter den senaste höjningen 1 kr över rikssnittet. I Ljusnarsberg är skatten 50 öre högre än snittet och i Lindesberg 75 öre över rikssnittet. Höga kommunalskatter gör det mindre lönsamt att arbeta och drar undan lokal efterfrågan från t.ex. lokala köpmän.
Kommunal skatt per kommun i Örebro län, 2000–2005, kronor
Källa: SCB.
4. Örebro läns kommuner rankas lågt gällande det lokala företagsklimatets kvalitet. Örebro, som i alla avseenden borde vara en av landets ledande kommuner, återfinns på 191:a plats av landets 290 kommuner. Kumla ligger bättre till, men visar en sjunkande tendens. Hällefors företagsklimat rankas på plats 288 bland landets kommuner. Lindesbergs kommun hamnar på plats 274 och Ljusnarsberg på plats 215 i Svenskt Näringslivs granskning.
I Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimatet hamnade kommunerna i Örebro län på följande ranking (av 290 kommuner):
5. Utbildningsnivån i Örebro län är lägre än i riket. Detta trots det nya universitetet i Örebro.
Ett allvarligt faktum är att samtidigt som arbetslösheten är skyhög säger mer än vart femte företag i Örebro län att bristen på lämplig arbetskraft är så svår att det hindrar företagens tillväxt. Matchningen av arbetssökande och arbetsgivare måste alltså bli mycket bättre, liksom anpassningen av det lokala utbildningsutbudet.
Högsta utbildningsnivå 2004 för personer i åldern 20–64 år
Källa: SCB.
Det nationella näringsklimatet kan hjälpas eller stjälpas lokalt, vilket Svenskt Näringslivs undersökningar visar. Kommunikationer, utbildningens kvalitet och inriktning, skattetrycket och hanteringen av lokala regelverk är exempel på lokala frågor som påverkar företagandets förutsättningar. Ytterst beror företagsklimatets kvalitet på attityden till företagande bland kommunpolitiker och förvaltning. Lokala åtgärder för ett bättre företagsklimat faller dock utom ramen för denna motion.
På nationell nivå krävs dock följande för att skapa bättre förutsättningar för företagande och jobb.
1. En inkomstskattereform, som gör det mer lönsamt att arbeta, särskilt för låg- och medelinkomsttagare. Det skall alltid löna sig att gå från bidrag till arbete och att arbeta mer. Men det skall också löna sig att driva företag och skapa arbete för andra i Sverige.
Skattesänkningar på vanliga arbetsinkomster och den ökade trygghet som arbete och egenförsörjning ger kommer på sikt också att ha positiva effekter på efterfrågan i ekonomin.
Värnskatten – som i praktiken är en extra skatt på arbete och utbildning – bör på sikt avskaffas.
2. För att stärka småföretagens villkor och därmed förutsättningarna för nya jobb bör arbetsgivaravgifterna för småföretag som anställer sänkas. Förmögenhetsskatten, som hindrar inhemska investeringar, bör tas bort. Fåmansbolagsreglerna – kanske mer kända som 3:12-reglerna – bör förenklas.
3. För att stärka småföretags tillgång till kapital bör en möjlighet att skjuta upp vinstbeskattning införas för företagare som säljer sitt företag men vill investera i ett nytt företag. Samma skäl talar för ett riskkapitalavdrag för privatpersoner.
4. Hanteringen av snåriga regler kostar upp till 30 000 kr per anställd för småföretag att hantera. Totalt uppgår kostnaden till 60–70 miljarder kronor per år. Krångel och byråkrati måste minskas för mindre företag. En konsekvensanalys bör göras innan några nya regler införs.
5. Den privata tjänstesektorn bör öppnas för nya arbeten genom att en skattereduktion för köp av hushållsnära tjänster införs.
Sverige behöver fler som arbetar. Detta kan bara åstadkommas genom bättre förutsättningar för företagande och jobb.