Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att förändra systemet för bensinbeskattning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till att en miljökonsekvensbeskrivning görs över vilka effekter på miljön en bensinskattesänkning med 2 kr per liter skulle få.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att inräkna transporter till och från barntillsyn i sträckan reseavdrag.
Statens institut för kommunikationsanalys (Sika) har visat att staten tjänar pengar på ännu högre bensinskatt men att miljön däremot inte vinner någonting. Under 1990-talet ökade bensinpriset kraftigt, men bilkörningen minskade bara marginellt. Mellan 1990 och 2002 minskade privatbilismen bara med 4 % trots kraftigt höjda bensinpriser.
Den höga bensinskatten slår orimligt hårt mot bosatta i bl.a. Gävleborg som är beroende av att använda bilen dagligen. Det är inte ovanligt att människor i Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker, Ljusdal och Hofors pendlar 10–15 mil om dagen till och från jobbet. Det är oftast både mer praktiskt och tidsbesparande att ta bilen till jobbet, då kollektivtrafiken på de flesta håll är bristfälligt utbyggd. Många familjer är beroende av två bilar för att få det dagliga livet att gå runt. Den höga bensinskatten uppfattas av många, inte minst av hushållen ute i landet, som en tung belastning för hushållsekonomin eftersom den skapar en hög kostnad som inte går att undvika.
På många orter i landet finns inga egentliga alternativ till bilen för transporter till och från barntillsynen. Jag anser därför att möjligheten att inräkna transporter till och från barntillsyn i sträckan reseavdrag bör utredas.
Även om den senaste tidens prishöjningar inte enbart beror på ökade statliga pålagor, innebär själva konstruktionen av bensinskatten att varje prishöjning ger ännu mer pengar till statskassan. Ett av de märkligaste inslagen i skatternas Sverige är att konsumenterna betalar moms på det totala bensinpriset, alltså skatt på skatten.
Jag anser att systemet för bensinbeskattning bör förändras så att momsen enbart läggs på varan – dvs. själva bensinen, i stället för som det är i dag på hela summan – dvs. varan inklusive skatten. En sådan förändring skulle minska priset på bensin med ca 1 kr per liter. Utöver det anser jag att bensinskatten bör sänkas med 2 kr per liter. Sammantaget skulle dessa två åtgärder leda till att bensinpriset återigen hamnade på ett pris under 10 kr per liter.
Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att förändra systemet för bensinbeskattning så att momsen kan läggas på varan bensin i stället för på skatten.
Regeringen bör också ta initiativ till att en miljökonsekvensbeskrivning görs över vilka effekter på miljön en bensinskattesänkning med 2 kr per liter skulle få. Detta är viktigt att utreda detta eftersom Sika visat att bensinpriset ökade kraftigt under 1990-talet samtidigt som bilkörningen minskade bara marginellt.
Någonstans finns det en smärtgräns där den totala bensinkostnaden motverkar människors förutsättningar att leva och bo utanför de stora tätorterna på någorlunda liknande villkor som de personer har som bor i de stora tätorterna. En SCB-undersökning visar att nio av tio av dem som bor i mindre orter och glesbygd har svårt att tänka sig en vardag med transporter till jobb, fritidsaktiviteter och annat utan att ha tillgång till bil. SCB:s undersökning visar också att kvinnor i stor utsträckning är beroende av bilen för att få vardagen att gå ihop och att de därmed drabbas hårt när politiska beslut fördyrar bilanvändandet. Därför instämmer många i påståendet att utan bilen stannar Sverige. Jag anser att om man menar allvar med uttrycket att hela Sverige ska leva så måste bensinpriset nu sänkas.