Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av barnbidraget i syfte att tilldelning, i större utsträckning, skall ske efter behov.
Alla människors lika rätt bör vara en grundläggande värdering. Det synsättet bör även prägla bidrag i samhället så att orättvisor inte byggs in i rådande system. Barnbidraget, som har ett ursprung från en motion från Centerpartiet på 40-talet, har av tradition delats ut lika till alla. Skälet för att inte behovsrelatera bidraget har varit administrativa problem. Idag finns inte sådana hinder.
Många välbeställda föräldrar skapar under barnets uppväxt ett ansenligt kapital på barnets bankbok för att stötta barnets högre utbildning. Mindre välbeställda barn har att uppta lån för att klara erforderlig utbildning. Förutsättningarna är alltså redan i utgångsläget olika, vilket lägger grunden för en social klyvning, vilket inte varit och är tanken med barnbidraget. Många ensamstående föräldrar med barn konstaterar dessutom att socialbidraget reduceras vid en höjning av barnbidraget, vilket stärker ojämlikheten och därmed tanken bakom barnbidraget.
Barnbidraget bör bestå av en generell del, lika för alla. Det bör även innefatta en behovsprövad del. Förslagsvis bör fördelningen mellan grupperna vara 50/50. Då system finns upparbetade för en sådan anpassning torde den administrativa belastningen vara försumbar. Frågan om en behovsanpassning av barnbidraget bör dock analyseras vidare för att ge en fördelning av de ekonomiska resurserna som mer stämmer överens med behovet. Detta bör ges regeringen till känna.