Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad flyktingkvot och finansieringen med hjälp av medel inom ramen för flyktingmottagandet.
Det är en mänsklig rättighet att söka asyl. Det är också en mänsklig rättighet att få asyl om man är förföljd. Det följer av FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, av FN:s flyktingkonvention, av FN:s tortyrkonvention och av Europarådskonventionen om mänskliga rättigheter.
Sveriges flyktingpolitik har sin grund i dessa internationella överenskommelser. Att söka och få asyl är inte en fråga om en mer eller mindre generös politik, utan om rättigheter. Att värna asylrätten är den viktigaste uppgiften för migrationspolitiken och för att kunna stödja och hjälpa människor på flykt krävs mer samarbete både internationellt och inom EU.
En mycket stor del av världens flyktingar finns idag i flyktingläger runt om i världen. Sedan 1950 har Sverige tagit emot flyktingar inom ramen för en särskild flyktingkvot. Varje år ger regeringen Migrationsverket i uppdrag att föra över ett antal flyktingar till Sverige inom ramen för denna kvot, dvs. vidarebosättning.
I samarbete med UNHCR bestäms vilka länder och flyktinggrupper som omfattas av kvoten och är i behov av skydd. En kvotflykting ges ett permanent uppehållstillstånd. Utöver de ovan nämnda flyktinggrupperna kommer asylsökande till Sverige för vilka prövning av skälen enligt svensk lagstiftning skall göras utifrån de åberopade asylskälen. Under senare år har konstaterats att allt färre inom ramen för denna grupp ges uppehållstillstånd utifrån de angivna skälen.
Under år 2004 utgjorde antalet asylsökande i landet ca 23 000 personer. Av dessa erhöll endast en mindre del uppehållstillstånd utifrån asylskäl. Samma år tog Sverige emot 1 822 kvotflyktingar för vidarebosättning i landet.
Flyktingpolitik väcker alltid starka känslor, speciellt när det finns barn med i bilden, sjukdom eller barn utan medföljande vårdnadshavare. Detta gäller oavsett om det föreligger skäl för uppehållstillstånd inom ramen för gällande konventioner.
Sverige har i det internationella perspektivet gjort sig känt som en stor mottagare av personer som behöver skydd. Men Sverige har ett ansvar också för de flyktingar vi aldrig möter. Den absoluta majoriteten finns i dag i några av världens fattigaste länder. Flyktingkvoten är ett sätt att bistå FN:s flyktingkommissarie i arbetet med att lösa utdragna flyktingsituationer. Den skall användas strategiskt i kombination med andra riktade insatser. Den kan t.ex. handla om bistånd och stöd i återvändandearbete. Regeringen kan genom ett särskilt beslut använda de ekonomiska ramar, som är avsedda för flyktingkvoten, även för andra angelägna insatser för flyktingar i behov av skydd. Genom en annan fördelning av flyktingrelaterade utgifter skulle man på ett bättre sätt kunna bistå med såväl medicinsk hjälp och stöd i närområdet som att öka mottagandet av kvotflyktingar i vårt land.