Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om växelvis uttag av tillfällig föräldrapenning för vård av sjuka barn.
Fördelningen mellan mammor och pappor av ansvaret för hem och barn har en avgörande betydelse för såväl barnen som för föräldrarnas möjlighet att ha en fast förankring med utvecklingsmöjligheter på arbetet. Den rådande ordningen, där kvinnor inte bedöms efter sin individuella situation, utan efter sin kollektiva tillhörighet till det kön som tar det absoluta huvudansvaret för barn och hushåll innebär att kvinnor betraktas som ”riskgrupp”, detta inte bara för att kvinnor föder barn och därför är hemma en tid utan också för att de föder upp barnen.
Mycket diskussion pågår i samhället kring fördelningen av föräldraledigheten under barnens första tid. Det är bra. Men tyvärr tycks alltför många falla i fällan att tro att den enda lösningen på de ojämställda förhållandena på arbetsmarknaden enbart är ett utslag av fördelningen av föräldrapenning under barnets första tid. Långt mer viktigt är hur föräldrarna fördelar ansvaret under de många år som följer efter babytiden.
Det personliga är politiskt. Detta är en viktig slutsats. Hur den enskilda familjen väljer att fördela ansvaret och framförallt arbetet med att hämta och lämna barn på förskolor, handla mat, städa och skjutsa till gymnastik och fotbollsträning påverkar inte bara hur dessa föräldrar bemöts och behandlas i sin yrkessituation, utan hur alla kvinnor bemöts utifrån förväntningar om hur kvinnor gör.
Vi kan inte på något sätt kvotera bärande av matkassar, jagande av dammtussar eller skjutsande till fotbollsträningar. Men vi kan kvotera uttaget av den skattefinansierade förmånen tillfällig föräldrapenning för vård av sjuka barn.
Eftersom det påverkar samhället i stort att uttaget av den skattebetalda förmånen är så skevt fördelat mellan mammor och pappor är det dags att skattebetalarnas företrädare reglerar detta uttag.
Det vore fullt rimligt att kvotera uttaget av tillfällig föräldrapenning mellan föräldrarna. Detta skulle kraftigt gynna de företag och arbetsgivare som har många kvinnor anställda, eftersom det skulle minska desras uttag av VAB-ledighet. Det skulle förändra arbetsgivarnas riskbedömning av yngre kvinnor som söker tjänst och det skulle radikalt säkra kvinnors position på arbetsmarknaden.
En rimlig ordning vore att fastslå att respektive förälder bara kan ta ut exempelvis 10 dagars tillfällig föräldrapenning. Skulle barnet vara sjukt ett större antal dagar totalt under året får tillkommande dagar fördelas enligt samma mått. Givetvis måste föräldrar som är enskilda vårdnadshavare ha andra regler.
Ett sådant system med växelvis kvotering av uttag av tillfällig föräldrapenning borde införas.