Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sjuklönesystemets effekter för små företag utreds.
I dag är det arbetsgivarnas ansvar att utbetala sjuklön i 14 dagar. Från och med den 1 januari 2005 har arbetsgivarna även ett medfinansieringsansvar på 15 % av sjukpenningkostnaden för anställda. Medfinansieringen gäller under hela perioden sjukpenning betalas ut till den anställde. Om den anställde kommer tillbaka till arbetet på hel- eller deltid eller beviljas rehabilitering upphör arbetsgivarens medfinansieringsansvar. Dessa nya regler ska stimulera arbetsgivaren att med aktiva insatser minska sjukfrånvaron både för enskilda och därmed hela samhället.
Om en arbetsgivare startar upp ett aktivt arbete om hälsofrågor leder det till minskad sjukfrånvaro och minskade kostnader för företagen. Meningen är att de ekonomiska drivkrafterna ska öka arbetet med hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatserna.
I och med införandet av medfinansiering har arbetsgivaravgiften sänkts något. De små företagen blir även kompenserade av ett s.k. högkostnadsskydd som innebär att det finns ett maxbelopp som företagen betalar ut vad gäller sjukpenningskostnaden för de anställda.
Sjukfrånvaron är hög i Sverige, och det krävs kraftiga åtgärder för att få arbetstagare tillbaka till arbete. Vänsterpartiet tycker att de nya reglerna är bra generellt sett när det gäller de stora företagen, kommunerna och landstingen, och att det är positivt att arbetsgivaren blir mer aktiv i hälsofrämjande åtgärder för sina anställda. Detta är bra både för de enskilda verksamheterna och för samhället som helhet.
Vi vet dock att verkligheten ser olika ut för små och stora företag. För små företag innebär 14 dagars sjuklön en stor risk, som försvårar anställningar. Det nya medfinansieringsansvaret har också kommit till, vilket upplevs som ytterligare en administrativ börda. Att små och stora företag har samma regler att följa är inte helt oproblematiskt i alla lägen. Det gäller på ett stort antal områden. De små företagen har inte samma resurser och kunskap om olika regler och möjligheter.
Anställda vid mindre företag har totalt sett har en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet. Med de nya reglerna har regeringen också slagit fast att det nya systemet särskilt ska beakta de mindre företagens situation vad gäller de nya ekonomiska incitamenten i arbetet mot ohälsan. För Vänsterpartiet är det självklart att man måste ta särskild hänsyn till de mindre företagens situation. Vi vill aktivt medverka till en lösning för att öka möjligheten till nyanställningar och få fler människor i arbete. En småföretagare med få anställda har inte den kompetens för rehabiliteringsåtgärder för de anställda som är sjukskrivna. De små företagen vill oftast lägga sin tid på att utveckla sin verksamhet och skapa tillväxt och de har ofta mycket ont om tid för administrativa arbetsuppgifter.
Det finns också nyligen genomförda undersökningar som visar att småföretagen inte vågar anställa nya arbetstagare delvis på grund av sjuklönesystemet. Trots företagens möjligheter att försäkra sig och det särskilda högriskskyddet, bidrar sjuklöneperioden till att människor med återkommande sjukperioder stängs ute från arbetsmarknaden vilket ger utestängningseffekter för vissa grupper. Det kan t.ex. handla om kroniskt sjuka och arbetshandikappade. Risken är uppenbar att vi får ett arbetsmarknadens A- och B-lag. Därför vill Vänsterpartiet att en utvärdering av systemet med arbetsgivarperiod och medfinansiering för de små företagen kommer till stånd under 2006 eftersom systemet då varit i kraft under ett år.
Vad i motionen anförts om sjuklönesystemets effekter för små företag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.