Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tydliggöra riktlinjer för besöksvisum, detta i enlighet med riksdagens revisorers kritik.
Idag gäller Schengenavtalets regler för besöksvisum i Sverige. Den som söker besöksvisum måste bl.a. ha pengar för uppehället och hemresan, en medicinsk reseförsäkring, en ”inbjudan” från en referensperson samt ett flertal andra dokument. I bedömningen av om ansökan skall antas ingår även att bedöma om personen i fråga kommer att lämna Sverige efter besöket. Om man tror att den som söker visumet egentligen vill stanna kvar i Sverige avslår man dennes ansökan. Riksdagens revisorer har i en rapport framfört kritik när det gäller att praxis för besöksvisum varierar kraftigt för olika länder. Riktlinjerna är otydliga och statistiken för olika länder går inte att jämföra. En parlamentarisk kommitté har därför föreslagit vissa preciseringar i lagstiftningen.
Många vittnar om att de, trots all pappersexercis, inte kunnat få besök av sina anhöriga, inte ens i samband med bröllop eller andra viktiga händelser. Ett aktuellt exempel är en iransk kvinna som velat ha sin mor på besök men nekats detta. För hennes del innebar det att hon inte fick se sin mamma innan hon gick bort. Att de som lever i Sverige ska förvägras besök av sina anhöriga är helt oacceptabelt. Många med invandrarbakgrund vilka levt i Sverige länge, skall kunna få besök utan onödigt krångel. Det krävs därför en översyn och förändring av systemet med besöksvisum.
Att svenska myndigheter beviljar ca 85 procent av de 170 000 viseringsansökningar som avgörs varje år, är per automatik ingen garanti för att svensk viseringspolitik fungerar. Det finns, i enlighet med ovan nämnda rapport, all anledning att se över svensk praxis i utlandet.