Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om asylsökande kaldéer i Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om amnesti för asylsökande kaldéer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om asylsökande kaldéiska kvinnor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om återförening av kaldéiska familjer.
Asylsökande känner, tillsammans med engagerade människor och organisationer kring dessa, maktlöshet och en djup misstro mot det svenska rättssamhällets förmåga att hantera asylprocessen. Praxis i asylärenden har de senaste åren förskjutits i riktning mot en större restriktivitet och bristande humanitet. Trots det har ansvarigt statsråd i frågesvar till riksdagen anfört att ”Sverige har definierat ytterligare skyddsskäl, till exempel om den asylsökande känner välgrundad fruktan för att utsättas för förnedrande behandling eller bestraffning”.
Emellertid fattas i dag beslut om avvisning av kaldéer, kristna irakier. Förvisso verkställs för närvarande inte besluten med hänsyn till den rådande situationen i Irak men det är likväl grymt att fatta dessa beslut.
Kristna i Irak är förföljda. De utsätts på grund av sin tro för hot, hat och våldshandlingar. Vid det irakiska valet 2005 förekom valfusk och systematiska försök att hindra kristna från att rösta. Faran är stor att Irak utvecklas i riktning mot en religiös enhetsstat med nolltolerans mot kristna, eller för den delen andra livsåskådningar.
Asylsökande kaldéer får under rådande omständigheter leva i ett vakuum i Sverige i avvaktan på utvisning. Sverige bör ta konsekvensen av detta och bevilja kristna irakier skydd i vårt land. Så länge de kan bevisa sin identitet bör de få stanna i vårt land. En amnesti bör utfärdas för asylsökande kaldéer som i dag finns i Sverige.
I all synnerhet drabbas kristna kvinnor av dagens oroligheter i Irak. Likväl kan svenska myndigheter besluta att avvisa en ensamstående ogift kvinna, med hela sin familj med svenska medborgarskap, tillbaka till Irak efter att under tre års tid sökt få asyl i Sverige. Det är anmärkningsvärt om Sverige bortser från de obarmhärtiga framtidsutsikter som ensamma kristna kvinnor utan skydd av någon skulle få vid återvändande till Irak. Särskild hänsyn till kaldeiska kvinnors situation bör tas vid behandling av ansökan om asyl.
I dag kan en person som beviljats asyl i Sverige förvägras återförening med sin familj om familjemedlemmarna finns i annat land. Exempelvis kan familjen till en kristen irakier som beviljats skydd i Sverige förvägras rätt att komma till Sverige trots att familjen rimligen borde ha samma skyddsbehov. I annat fall borde humanitära skäl tala för att också familjen får komma till Sverige. Sådana återföreningar bör sålunda underlättas.
Det ansvariga statsrådet har i frågesvar till riksdagen uttryckt förståelse för situationen för kristna irakier. Det räcker emellertid inte. Det krävs mer än sympati. En i ordets rätta bemärkelse barmhärtig flyktingpolitik måste också leda till konkret handling.