Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning av arbetsgivaravgifter.
Besöksnäringen har kommit att bli en allt viktigare del av den svenska ekonomin. Detta gäller också i än högre grad i andra länder runt om i den europeiska gemenskapen samt i andra delar av världen.
I Sverige beräknas besöksnäringen generera en omsättning av 167 miljarder kronor och sysselsätta 127 000 årsanställda. Antalet personer som under kortare eller längre del av året är sysselsatta inom besöksnäringen kan troligen skattas till drygt 200 000 personer.
Bara hotell- och restauranschen omsätter 62 miljarder kronor (exkl. moms) Enligt arbetskraftsundersökningarna, AKU beräknas 124 000 personer på något sätt vara sysselsatta inom denna sektor, vilket skulle motsvara ca 3 % av den totalt sysselsatta befolkningen.
Branschen är som helhet mycket arbetskraftsintensiv vilket avspeglas i det faktum att arbetskraftskostnaderna utgör i genomsnitt 37 % av de totala kostnaderna.
Löne- och lönebikostnadernas utveckling är därför en central fråga för branschens lönsamhet, investeringsvilja och därmed utveckligsmöjligheter.
Sveriges höga arbetsgivaravgifter är ett problem i den internationella konkurrensen, och de är ett problem när det gäller möjligheterna att skapa nya jobb. Inte minst gäller detta för personalintensiva tjänstenäringar: Med många anställda per omsatt krona drabbas företaget hårdare av höga avgifter för de anställda än vad det företag gör som har få anställda per intjänad krona.
Kostnaderna för arbetskraft gör att många företagare tvekar att anställa. I vissa branscher där marginalerna är små, exempelvis i restaurangbranschen, innebär detta att de anställda som redan finns måste jobba oerhört hårt samtidigt som många människor står utanför arbetsmarknaden. Förutsatt att arbetskraften var billigare skulle företagen kunna anställa fler och därmed skapa en rimligare arbetsbörda och en ökad sysselsättning.
Vi har även sett hur de höga kostnaderna för svensk arbetskraft lett till att alltfler svenska företag successivt letar efter billigare arbetskraft från övriga EU. Detta visar tydligt att de stora prisskillnader som idag råder arbetskraft inom EU inte är hållbara. Skall vi bibehålla en hög sysselsättning inom Sverige måste svenska skatter harmoniseras med övriga EU:s.
Möjligheterna till en positiv och dynamisk utveckling är samtidigt goda. Det finns en stor tillväxtpotential i flera svenska tjänstenäringar, förutsatt en beskattning som gör att företagen kan anställa. Den internationella turismen växer exempelvis snabbt och alltfler människor reser, såväl privat som i sina arbeten. Sverige har mycket goda förutsättningar att ta del av den ökade turismen, men skall vi lyckas måste priserna på svenska tjänster ligga i nivå med våra konkurrenters – dvs. med övriga EU-länders. Dyr arbetskraft trycker upp priserna och konsumenterna tvekar.
Även inhemsk konsumtion hämmas av höga priser på många tjänster. Lägre kostnader för arbetskraft skulle öka efterfrågan på tjänster och därmed också öka sysselsättning och tillväxt i Sverige. Inte minst gäller detta för företag som vill växa och nyanställa.
I en tid då över en miljon människor i arbetsför ålder på olika sätt står utanför den svenska arbetsmarknaden borde det vara klok politik att genom sänkta arbetsgivareavgifter för nyanställda kraftfullt stimulera entrepenörer som vill investera och utveckla sina företag – både direkt och indirekt ger detta påtagliga sysselsättningsmässiga och ekonomiska vinster.
Att dessutom hotell- och restaurangbranschen, liksom besöksnäringen i sin helhet, är så spridd runt om i landet och dessutom skulle nyanställa medarbetare med den mest skiftande kompetens och utbildning gör ju det hela än bättre. Tveklöst skulle betydande grupper på detta sätt få en första kontakt med arbetsmarknaden eller kunna återkomma till denna efter kanske ett längre uppehåll. Dessa människor skulle kunna få en möjlighet att lämna arbetslöshetens påfrestande utanförskap och i en dynamisk framtidsbransch vara med och utveckla denna.
En sänkning av svenska arbetsgivaravgifter i kanske lite olika modeller är därför nödvändig för att främja utvecklingen av svenskt näringsliv och generera nya jobb.