Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta värdfamiljer och värdpersoner välkomna och lotsa in asylsökande och nya svenskar i samhället.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av riktade utbildningsinsatser för dem som arbetar inom skola, sociala myndigheter, sjukvård, samt polis och domstolar.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökade resurser för lärare och resurspersoner i grundskolan.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av nivåanpassad svenskundervisning för nyanlända barn.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av yrkesanpassad svenskundervisning med arbets­coaching för nyanlända vuxna.1

1 Yrkandena 3–5 hänvisade till UbU.

Motivering

De människor som kommer till Sverige är på olika sätt unika och har stora möjligheter – det som behövs är rätt förutsättningar. Framför allt behövs ett förändrat synsätt på människor med invandrarbakgrund, vi måste se dem som unika människor som kan bidra till ett vitalt och dynamiskt Sverige, men vi måste mötas någonstans. Sverige är i stort behov av ett tillskott och injektioner av nya människor, inte bara för att berika vårt land socialt och kulturellt utan också av samhällsekonomiska skäl. frivilligorganisationer, föreningar och skolor bör få ett större ansvar för integreringsarbetet. Asylsökande ska inte tvingas in i system som passiviserar och bryter ned. Tvärtom måste vi byta fokus från dagens system och låta väntetiden präglas av arbete, praktik eller annan meningsfull aktivitet. Integrering av oss svenskar och invandrare är en god investering både för den enskilde människan och för samhället.

Invandrare har ofta få kontakter med människor som är födda i Sverige. Detta får konsekvenser inte bara på språkinlärningen utan också på integreringen i det svenska samhället. I en nyligen genomförd studie går att utläsa att de familjer och individer som haft en värdfamilj eller värdperson då de anlänt till Sverige, känner sig mest integrerade och nöjda med sitt liv i Sverige. Vi anser att regeringen förutom att uppmuntra frivilligorganisationer att organisera värdfamiljer, även bör göra det möjligt för exempelvis skolor att organisera värdfamiljer för de nya familjer som sätter sina barn i skolorna. Vad som ovan anförts om att låta värdfamiljer och värdpersoner välkomna och lotsa in invandrare i det svenska samhället bör ges regeringen till känna.

I Josef Fares nya film Zozo blir problematiken med oförstående lärare och andra myndighetspersoner i Sverige påtaglig. När han springer undan bomberna i Libanon drömmer han om att komma till Sverige som är räddning undan allt. Men väl här raseras den bilden snart. Och den historien är han tyvärr inte ensam om. Att Zozo och andra i hans situation inte får det bemötande de skulle behöva beror inte på elakhet utan på okunskap. Med en ökande mångfald i det svenska samhället krävs riktade utbildningsinsatser för människor som arbetar inom skola och omsorg, men också inom polis- och domstolsväsendet. Detta för att snabbast möjligt kunna hjälpa människor till rätta i det svenska samhället och ge det stöd som individerna behöver. Vad som ovan anförts om riktade utbildningsinsatser för dem som arbetar inom skola, sociala myndigheter, sjukvård, samt polis och domstolar bör ges regeringen till känna.

Med tanke på integrering i det svenska samhället krävs ökade resurser för att kunna ha fler vuxna närvarande i landets grundskolor. Elever med alltmer mångfasetterad bakgrund både studiemässigt, språkligt och kulturellt ställer höga krav på lärarna. Den kollision som många barn och ungdomar upplever mellan de krav som ställs i det svenska samhället och de krav som ställs av sina familjer skapar en inre konflikt. Landets skolor behöver få ökade resurser både vad gäller vidareutbildning av lärare, samt ökad tillgång till resurspersoner, kuratorer och fritidsledare. Regelbundna föräldramöten inriktade på teman t.ex. barnuppfostran och uppväxt i förorter, demokrati och mänskliga rättigheter, familjestruktur, flickors och pojkars uppväxtvillkor, bör uppmuntras både för invandrarföräldrar och svenska föräldrar. Lika så mötesplatser där barnen och ungdomarna får prata om liknande frågor, tjej- och killsnack samt migration och utanförskap bör uppmuntras. Även barnavårdscentraler eller familjecentraler är en viktig plats där man gemensamt med föräldrarna kan skapa mötesplatser. Detta är mötesplatser som måste skapas. Vad som ovan anförts om behovet av ökade resurser för lärare och resurspersoner i grundskolan bör ges regeringen till känna.

Både gällande barn och vuxna, sker dagens svenskundervisning i grupper sammansatta utan hänsyn till individernas tidigare utbildningsnivå. Nivåanpassad svenskundervisning för barn skulle ge ökad möjlighet att ge tillräckligt stöd åt dem som har tidigare begränsad skolgång, samt tillåta dem med längre studievana att snabbare komma in i den allmänna skolgången för barn i Sverige. Förberedelseklasserna kan därmed, om de används individanpassat, påskynda integreringen i det svenska samhället. Vad som ovan anförts om nivåanpassad svenskundervisning för barn bör ges regeringen till känna.

En svenskundervisning inriktad på fackspråk för vuxna inom olika yrkeskategorier, skulle ge ökad känsla av igenkännande och bekräftelse, samt därmed öka motivationen i lärandet. Nivåanpassning skulle ge möjlighet att ge tillräckligt stöd åt dem som har tidigare begränsad skolgång, samt låta dem med högre studier snabbare känna sig hemma i språket med ökad språklig ingång i arbetsmarknaden. Efterföljande coach-program för arbetssökande bör kopplas till undervisningen. Arbete är viktigt för det allmänna välbefinnandet, för att en människa ska känna sig behövd och nöjd med sin position i samhället. En trygg förälder är också förutsättningen för att barnen ska må bra. Att på allvar öppna för att invandrare kan få möjlighet att arbeta med vad de är utbildade till, ett bättre värderingssystem av utländsk examen, samt examination för att bevisa sina kunskaper så att integrering av invandrare verkligen får bli den goda investering som vi vet att den kan vara, ser vi som nödvändig. Vad som ovan anförts om yrkesanpassad svenskundervisning med arbets-coaching för vuxna bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 30 september 2005

Annika Qarlsson (c)

Kerstin Lundgren (c)