Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidragsberoendet i Örebro län.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidragsberoendet i Sverige.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det utanförskap och det mänskliga resursslöseri som dagens bidragsberoende skapar.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om marginaleffekter i skatte- och bidragssystem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att resurser till välfärdens kärnverksamheter måste prioriteras framför bidrag.
1 Yrkandena 1–3 hänvisade till AU.
Nästan en fjärdedel av Örebro läns vuxna invånare är enligt RUT heltidsberoende av bidrag. I mer exakta mått är det 22,8 procent av invånarna mellan 20 och 64 år som är försörjda av bidrag. Det är 2,7 procentenheter högre än riksgenomsnittet och den tredje högsta siffran bland landets län.
Totalt sett är motsvarande var femte vuxen i Sverige heltidsförsörjd av bidrag.
Att så många människor är hänvisade till bidrag för sin försörjning är ett enormt mänskligt resursslöseri och ett fundamentalt samhällsproblem. I förlängningen riskerar omfattande bidragsförsörjning av friska vuxna människor att erodera välfärdssystemen.
När människor inte släpps in på arbetsmarknaden byggs ett utanförskap, en besvikelse och en uppgivenhet upp som inget samhälle har råd med. Tusentals människors glädje, engagemang, drömmar och vilja att arbeta och bygga en framtid tas aldrig till vara. Arbete är en viktig väg för människor att komma till sin rätt.
I nedanstående siffror finns såklart många människor som på goda grunder söker och beviljas t.ex. sjukpenning eller förtidspension. Men att bidragsberoendet är så omfattande är likväl djupt allvarligt, för var femte vuxen saknar knappast helt arbetsförmåga. I stället kan rimligen en förklaring till att så många behöver bidrag sökas i det svaga arbetsmarknadsläget.
Omräknat till heltidsersättningar ser bidragsförsörjningen ut på följande sätt:
7 731 av Örebros läns invånare mellan 20 och 64 års ålder har sjukpenning
13 452 av länets vuxna har sjuk- och aktivitetsersättning
8 114 av Örebro läns invånare är öppet arbetslösa
4 234 finns i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
2 632 har ekonomiskt bistånd
Totalt är det alltså 36 162 av 158 876 Örebro läns vuxna invånare mellan 20 och 64 som är heltidsförsörjda av bidrag.
Siffrorna fördelade på bidrag framgår av nedanstående tabell. I den framgår också hur situationen ser ut i andra län. I Stockholms län är bidragsberoendet som lägst, men också län som Jönköping och Halland ligger bra till.
Antal helårsekvivalenter i åldrarna 20–64 som försörjs med sociala ersättningar och bidrag
1) Personer som får ersättning från Sverige, men som inte är bosatta här ingår i rikssiffrorna. Av denna anledning är summan av länssiffrorna något lägre än rikssiffran.
2) Rättningar kan ske i databasen Astat, därav diskrepans från rikssiffran.
3) Vissa personer tillhör en rikstäckande arbetsförmedling och kan därför inte fördelas på län. Av denna anledning är summan av länssiffrorna något lägre än rikssiffran.
4) Siffrorna bygger på en modell skapad av SCB, där registret över ekonomiskt bistånd används.
Källa: Statistiska centralbyrån.
De betydande regionala skillnaderna speglar hur olika de regionala arbetsmarknaderna fungerar, men också hur väl kommuner och myndigheter förmår att värna bidragssystemens ursprungliga syfte. Det är väl känt att en koppling finns mellan hög arbetslöshet och höga tal av förtidspensioneringar, dvs. det som i tabellen heter sjuk- och aktivitetsersättning.
I Örebro län samvarierar hög arbetslöshet med ett betydande bidragsberoende. Ett nödvändigt led i att minska bidragsberoendet är således att öka den regionala ekonomins förmåga att skapa nya jobb. Också vårdens väntetider spelar in för sjukskrivningstalens utveckling. Ju snabbare vård och rehabilitering erhålls, desto kortare blir den förmodade sjukskrivningstiden. Ju bättre arbetsmarknaden fungerar, desto fler människors arbetsförmåga kan tas till vara. Ju mindre marginaleffekter skatte- och bidragssystemen skapar, desto mer lönar det sig att arbeta och desto större möjligheter ges människor att påverka sin egen situation.
Det är i längden ohållbart att var fjärde vuxen försörjs via bidrag. Systemen måste värnas för sitt ursprungliga syfte för att inte långsiktigt urholka välfärdens kärnverksamheter. Det är nämligen till stor del så att vården och skolan tvingas konkurrera med bidragssystemen om resurser. Resultatet blir en lägre kvalitet i välfärdsstatens kärnverksamheter än vad som annars hade varit möjligt och att långsiktiga problem skapas när kvalitetsbrister måste repareras i efterhand. Kärnverksamheterna måste prioriteras framför bidrag.