Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att reformera regelverken kring trygghetssystem för egenföretagare.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning i entreprenörskap och eget företagande på universitet och högskolor.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behoven av att underlätta för små- och soloföretagare att anställa.2

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av arbetsgivarens medfinansiering av sjuklön.

1 Yrkande 2 hänvisat till UbU.

2 Yrkande 3 hänvisat till AU.

Uppmuntra och utbilda i entreprenörskap på högskoleutbildningar

Naturvetenskap och medicin

När professor Johan Wiklund med kollegor från handelshögskolorna i Stockholm och Jönköping genomförde en studie av samtliga i Sverige boende personer med högskoleutbildning inom naturvetenskap, medicin och ingenjörsvetenskap var resultatet nedslående. Endast 3,5 % av den undersökta gruppen hade under en elvaårsperiod satsat på eget företagande. I en kompletterande studie visade det sig att de med hög utbildning helst ville anställas, i andra hand fortsätta att studera och inte förrän i sista hand bli företagare. I deras egna framtidsvisioner kommer t.o.m. arbetslöshet före eget företagande. Studien visar att anställning är attraktivt medan företagande inte är det.

Regler i a-kassa och andra trygghetssystem verkar hämmande på studenternas vilja och incitament att starta eget. Det är nödvändigt att regelverken reformeras så att eget företagande inte missgynnar den färdige studenten.

Utbilda i entreprenörskap

2005 är utnämnt till Designår och design och designers uppmärksammas välförtjänt.

Design är spännande och intressant både för dem som njuter av det och de som skapar. Möjligheterna för nyutexaminerade designers från statliga designutbildningar att få anställning är dock ganska små.

Många befinner sig i den situationen att de av nödvändighet måste bilda egna företag för att kunna förtjäna sitt uppehälle som designers.

Fallgroparna är många, inte enbart den vanliga snårskogen av regler och förordningar som alla småföretagare drabbas av, utan även patentregler, varumärkes- och mönsterskydd är viktiga områden att ha kännedom om som nybakad designer.

Trots detta har den statliga designutbildningen inte någon undervisning alls i grundläggande företagsekonomi eller hur det går till att starta och driva eget företag.

I dag förekommer många satsningar på att i efterhand skapa intresse för att starta och driva företag, men mycket litet görs under studietiden för att förbereda studenterna på ett arbetsliv som egna företagare.

Dålig utväxling av de företag som finns

97 % av de svenska företagen är utpräglade enmansföretag som vare sig har eller har haft någon anställd. Det är högst andel i hela EU.

Trots att det startas många nya företag är trenden negativ. De företagare som startar eget är färre än de som går i pension. Det är också så att de företag som startas snarare är bisysslor än heltidsjobb ens för den ende i firman.

Utan fler företag som är beredda att anställa kommer arbetslösheten inte att kunna bekämpas effektivt. Av de 100 000 företag som skulle kunna anställa vill inte fler än hälften utvidga, och ännu färre går så långt att de faktiskt tar sig för att anställa.

SCB har nyligen gjort en undersökning om vad som ligger bakom Sveriges företagares vilja eller oförmåga att anställa.

Det var, i fallande skala, kostnaderna för sjukskrivningar, bristen på möjlighet att avskeda, det virrvarr av regler som en arbetsgivare måste känna till och följa och, självklart, de höga skatterna och arbetsgivaravgifterna.

Detta är kända och uppenbara bekymmer som i högre grad drabbar svenska arbetsgivare än andra. Det nya kravet på att arbetsgivaren skall medfinansiera sjuklönen med 15 % måste bort.

Orsakerna till ohälsan är komplexa, och en majoritet av sjukfallen är inte arbetsrelaterade. Sannolikt kan arbetsgivaren endast påverka en liten del av sjukskrivningarna. Vissa arbetsgivare kommer inte att ha några reella möjligheter alls att göra detta och ges i förslaget heller inga medel därtill. Arbetsgivaren saknar även inflytande över besluten om sjukskrivning. Förslaget innebär i stället alltför stora kostnadsrisker för enskilda företag och gör det dyrare för företagen att anställa.

Stockholm den 22 september 2005

Ewa Thalén Finné (m)

Magdalena Andersson (m)