Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen låter utreda hur man kan övervinna hinder för nätanslutning av småskalig kraft, exempelvis solel och vindkraft.
Det är tekniskt inga problem att koppla in även mycket småskalig kraft, som solceller på ett villatak till nätet och att mäta den utmatade energin och t.ex. kreditera detta på elräkningen. Däremot finns det problem när det gäller avgifter. Det rör sig om två olika avgifter, dels avgifterna för anslutning av elproduktionsanläggningar till elnätet, dels de årliga avgifterna för mätning och rapportering till Svenska Kraftnät. Dyra avgifter och krångel kan leda till att planer på att installera solel, i vissa fall även vindkraft, aldrig förverkligas. Det är beklagligt eftersom distribuerad elproduktion kan bedömas ha en mycket stor potential i världen, även om den aldrig kommer upp i jättestora energivolymer i just Sverige.
Det finns två miljarder människor i världen som saknar el. För dem kan distribuerad produktion först i självständiga smånät, som senare sammankopplas, vara en mer realistisk och snabbare väg till modernitet än traditionell utveckling med stort kraftverk, utbyggnad av storkraftnät och uppbyggnad av distributionsnät.
Ännu fler människor lever i områden med underdimensionerad produktion, transport och distribution av el. De drabbas då och då av spänningsfall och strömavbrott, och det förekommer också i rika länder, t.ex. där förbrukningen ökat så snabbt att nätföretaget inte hunnit bygga ut transformatorer och ledningar. Där kan distribuerad kraft förstärka nätet, särskilt där det finns behov av kyla och där verksamheten mest bedrivs dagtid (kontor och skolor). Solcellerna ger då dels bättre kollektiv tillgänglighet för el, dels bättre tillgänglighet för ägaren av solcellerna.
Därför finns ett stort behov av utveckling av till exempel fasadintegrerade och takintegrerade solceller i världen. Om svenska konsulter, arkitekter och tillverkare ska kunna skaffa sig kompetens för export måste erfarenhet byggas upp också i Sverige.
Då får det inte vara onödigt dyrt och krångligt att ansluta sig till nätet.
Utvecklingen av bränsleceller kan vidare leda till att distribuerad kraft blir en stor, eller t.o.m. dominerande del av ny kraftproduktion. Om bränslecellsbilar kommer, så är varje bil i ett garage en möjlig kraftkälla.
För höga anslutningskostnader är också ett vanligt klagomål från vindkraftsindustrin. Olika nätägare sägs ta mycket olika betalt för att ansluta vindkraftverk i snarlika lägen.
Jag vill därför att regeringen tillsätter en utredning som inventerar problemen och föreslår åtgärder för att lösa dem.