Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum för svensk vetenskaplig medicinteknisk forskning på högsta internationella nivå.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum för fordonsmässig produktion, forskning och utveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ansvaret för kostnaderna för Mälarbron i Södertälje skall bli föremål för prövning i avsikt att föra över kostnadsansvaret från Södertälje kommun till sjöfarten via Sjöfartsverket.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningar i Södertälje på särskilda insatser inriktade på kvinnor med utländsk härkomst avseende ekonomiska förutsättningar och kulturell frihet i Södertäljeregionen.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningar i Södertälje på kompetenshöjande åtgärder inom de industriella områden som finns företrädda i kommunen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utveckling av dubbelbeskattningen, som missgynnar svenskt ägande på bekostnad av utländskt.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att satsa på bra infrastruktur där det har störst tillväxteffekt.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka skatterna på arbete och företagande, förenkla regelverk och införa en mer flexibel arbetstidsreglering i syfte att främja återväxten av företag.3
1Yrkandena 3 och 7 hänvisade till TU.
2Yrkande 4 hänvisat till KrU.
3Yrkandena 6 och 9 hänvisade till SkU.
Södertälje kommun skiljer sig från nästan alla andra större svenska kommuner i ett mycket viktigt avseende: De största arbetsgivarna – och därmed de största arbetsplatserna – utgörs inte av den offentliga sektorn, kommunen och/eller landstinget, alternativt staten – utan av varu- och tjänsteproducerande, exporterande, forskande, framtidsinriktade företag.
Så här ser de femton största företagen/förvaltningarna ut i Södertälje:
Totalt finns inom Södertälje kommun cirka 4 000 företag med anställda. Dessa företag har tillsammans 35 000 anställda i Södertälje.
Det säger sig självt att en sådan industriell miljö och företagsmiljö måste värnas och utvecklas.
Låt oss inledningsvis kort erinra om Astras betydelse för Sverige, inte minst för att understryka tillväxtens betydelse för välfärdens utbredning.
Företaget startades 1913 och började 1931 med egen forskningsverksamhet. Sedan 1955 är bolaget noterat på Stockholmsbörsen, sedan 1996 i New York, från 1999 som Astra Zeneca efter samgåendet med USA-företaget Zeneca.
År 1974 startades produktionen vid Gärtunafabriken i Södertälje, och av de många preparat som utvecklats är magmedicinen Losec det varumärkesmässigt mest kända. Av företagets i dag 60 000 medarbetare finns 13 000 i Sverige, varav nästan hälften i Södertälje där mycket stora investeringar i forskning och produktion nu genomförs, totalt planeras investeringar omkring 7 miljarder kronor, varav redan i dag har satsats mer än 5 miljarder kronor.
Kvalificerad medicinsk forskning förutsätter att substanser, under betryggande vetenskapliga former, kan testas på djur, under högsta etiska former och kontroll. God djurhållning är en förutsättning för verksamheten och medicinföretaget har under 2005 uppvaktat Södertälje kommun i denna fråga, för att försäkra sig om att framtagandet av nya läkemedel inte hindras av beslut som omöjliggör den starkt forskningsintensiva verksamheten i Sverige vilken också, utöver all annan kontrollerad forskning, kräver att försök kan ske på djur enligt de bestämmelser som riksdag, regering, ansvariga myndigheter och etiska forskningsråd har att verka under.
Går vi vidare till Scania är också det, med sitt ursprung från 1891 i Vabis (Vagnfabriksaktiebolaget i Södertelge) och Scania AB i Malmö – fusionerat och en gång inom Saab/Scania-gruppen – ett av Sveriges allra viktigaste företag, med produktion av lastfordon och bussar för hela världsmarknaden. I Sverige finns för närvarande, utöver företagets cirka 20 000 återförsäljare världen runt, cirka 12 000 av företagets 28 000 anställda.
De 6 000 anställda i Södertälje – halva den svenska arbetsstyrkan – tillverkar i huvudsak motorer och växellådor, i Falun sker produktion av axlar, i Oskarshamn hytter, i Sibbhult växellådor och retarder och i Luleå rambalkar och bakaxelbryggor. Inom fordonsproduktionen är antalet underleverantörer mycket stort. De finns både i och utom Sverige. Närheten till marknaderna spelar på fordonsområdet en viktig roll, det är också mot den bakgrunden man skall se hur sammansättningsfabriker finns överallt från Polen till Brasilien.
År 2004 exporterades bilar och bildelar för 125 miljarder kronor från Sverige. Det motsvarar cirka 15 procent av Sveriges totala varuexport. Bilindustrin stod också för 27 procent av industrins totala forsknings- och utvecklingsutgifter under 2003.
På samma sätt är medicinteknikindustrin en viktig grund för det svenska välståndet. Det skapas jobb och forskning för miljarder och åter miljarder och dessutom attraktiva arbetsplatser.
Det är i det här perspektivet, och vetskapen om vilken oerhörd betydelse medicin-, fordonstillverkning och -forskning har för svensk välfärd, som förutsättningarna för industrin skall ses.
Utan fortsatt tillväxt, grundad på goda forsknings- och produktionsförutsättningar i bland annat Södertäljeregionen, kommer – i den mån inte främst produktionsresurser av skilda skäl redan flyttats till andra regioner – Sveriges välfärd, redan utsatt för stora påfrestningar av både demografiska och andra strukturella skäl, att påverkas ytterst negativt.
Därför måste företagens framtida behov av kvalificerade medarbetare, och därmed all service i form av bostäder, skolor, sjukvård och annan infrastruktur i området, tillgodoses.
Men det är viktigt att minnas att forskningsintensiva företag behöver en verksamhetsmiljö som stimulerar utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan skilda men ändå till sin akademiska inriktning likartade verksamheter.
I Södertälje syns detta främst på fordonsområdet, där produktion gått hand i hand med marknadsföring och försäljning via in- och utskeppning genom Södertälje hamn, särskilt anpassad till fordonshantering.
En del fordonssammansättningar har redan förlagts till andra länder. Det gäller bussar som av kostnadsskäl flyttats till Polen, medan lastbilar av mer uttalade marknadsföringsskäl sedan länge satts samman i Brasilien.
Det är emellertid viktigt att för framtiden säkra att produktion kan fortsätta i vårt land. Det förutsätter att de personalkostnadsfördelar som finns i andra länder kan vägas mot de konkurrensfördelar på kunskaps-, miljö-, personal-, forsknings- och utvecklingsområdena som vårt land kan erbjuda.
Södertälje ligger redan väl till kommunikationsmässigt, med hamn, två E 4-vägar genom kommunen och väl fungerade tågtrafik. Det betyder inte att inte ytterligare förbättringar kan göras vad gäller kommunikationer. Ett orosmoment är att SJ:s fjärrtåg i allt större utsträckning passerar Södertälje Syd, belägen på den stora Igelstabron med sin magnifika utsikt över land, stad och vatten, utan att stanna. Det är till men för hela regionen.
Dessvärre kommer trängselskatten, oavsett vad man i övrigt tycker om den, att betyda ökade restider Södertälje–Arlanda i rusningstider genom att det kan komma att ta mycket längre tid än i dag att passera Essingeleden. Dessa tidskostnader är, såvitt känt är, ej medtagna i den sammantagna trängselskattekalkylen – då de ju betalas av enskilda med ofta snäva tidsmarginaler.
På bostadsområdet är situationen långt mindre gynnsam, detsamma gäller tillgången till högskoleutbildning. Flyttningen av Telge Campus till Södertörn må ha motiverats utifrån universitetsadministrativa utgångspunkter, men sättet som beslutet tillkommit under – ort har ställts mot ort, lokalisering mot lokalisering – har inte gjort att båda orternas komparativa utbildningsfördelar utnyttjats.
Nu måste emellertid det beslut som träffats få verka under en tid, detta för att säkra att kvaliteten i undervisningen inte blir lidande av administrativa tillkortakommanden och brist på högkvalificerade lärare, något som dessvärre kan ligga i farans riktning.
Södertälje utmärks i dag av stor etnisk mångfald. Det resulterar förvisso stundom i händelser där etniska motsättningar mellan befolkningsgrupper kommer i förgrunden för den mediala rapporteringen – för kort tid sedan har motsättningar mellan ungdomar från Sverige och andra länder i stadsdelen Ronna varit föremål för stor uppmärksamhet. Som helhet är emellertid denna mångfacetterade smältdegel av största värde för Södertälje: Här samsas inom regionen en lång rad språk, skilda religioner, kulturer och nationella bakgrunder. De olika värderingar som härstammar från dessa skilda bakgrunder kan, om toleransen och förståelsen får överbrygga etnisk misstänksamhet och personlig motvilja, bidra till att minoriteter uppfattas som tillgångar, inte som problem. Integrationen i Södertälje går genom accepterande välkomnande mångfald.
Södertälje med sin medborgarmångfald skulle förmodligen kunna stimulera småföretagandet i hög grad om hinder för enskilt företagande kunde minimeras.
Tillkomsten av Nyföretagar-Centrum Södertälje–Nykvarn är, liksom IUC i Mälardalen och Södertälje företagsgrupp, bra exempel på att företagaranda och företagande finns i regionen. Det är ju mera sällan som företag som Astra Zeneca eller Scania uppstår ur ingenting.
Besluten våren 2005 om att produktionen av bilar flyttas från Trollhättan till tyska Rüsselsheim var en viktig signal till hela den svenska industrin. Vårt land måste ligga i framkanten både vad gäller forskning, utveckling, produktion och marknadsföring för att säkerställa att inte viktiga delar av verksamheten av skilda skäl flyttas till andra länder där förhållandena, ekonomiskt eller av andra orsaker, anses ge bättre företagsekonomiska förutsättningar.
Därför måste, i Södertälje och annorstädes, företagens framtida behov av kvalificerade medarbetare, och därmed all den service i form av bostäder, skolor, sjukvård och annan infrastruktur i området, tillgodoses.
Ser vi till befolkningsutvecklingen kan vi konstatera att Södertälje är en av Sveriges största städer, oaktat att Nykvarn vid årsskiftet 1998/99 blev en egen kommun. Södertälje hade 80 735 invånare vid årsskiftet 2003/04.
Befolkningsprognosen, som förutsätter fortsatt hög industrialisering inom kommunen, under den kommande 10-årsperioden ser ut enligt nedan.
Tillväxten förutsätter i sin tur att såväl bostadsbyggandet som utbyggnaden av service, kommunal och kommersiell, sker i ordnade och planerade former. Södertälje ligger redan väl till kommunikationsmässigt, vilket inte betyder att inte ytterligare förbättringar kan göras både vad gäller kommunikationer till Stockholm och andra orter. På bostadsområdet är situationen långt mindre gynnsam, detsamma gäller tillgången till högskoleutbildning.
Vi går nu över till att diskutera Södertäljes situation utifrån en del viktiga förutsättningar som i sin tur utgör grunden för kommunens möjligheter att tjäna befolkningen och företagsamheten.
Södertälje har numera status som en av de regionala kärnorna i Stockholms län. Det är viktigt att ha i minnet när infrastrukturinvesteringar, det landstingsägda sjukhusets och den statliga högskolans framtid diskuteras, liksom när staden nu ligger i startgroparna för en omfattande förnyelse och utveckling av stadskärnan. Framtidstron är stor i Södertälje – men tål inte omotiverade motgångar eller att staten sviker sitt ansvar.
Södertälje är en veritabel knutpunkt, som tidigare antytts, från kommunikationssynvinkel:
Motorvägarna E 4 och E 20
Länsvägarna 225 och 57
Stambanorna Malmö–Stockholm och Göteborg–Stockholm
Grödingebanan och Svealandsbanan
Södertälje kanal, med sin både transport- och miljömotiverade sluss och Södertälje hamn, med sin specialitet motorfordonstransporter.
Landets mest trafikerade motorväg E 4/E 20 mellan Södertälje och Hallunda i Botkyrka kommun söder om Stockholm är bland landets sämsta motorvägar i förhållande till antalet fordon – och därmed också bland de mest olycksbelastade. Den i dag slingrande vägen med lömska backar och svackor är i omedelbart behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder och utbyggnad till sex körfält.
Trafikanterna görs, strax norr om staden, plågsamt medvetna om detta oavsett i vilken riktning man kör: ”Varning för köbildning, olycksdrabbat område”, står det att läsa på skyltarna. Farten på motorvägen för inte sällan tanken till en snigels framfart.
Järnvägen mellan Södertälje centrum och Södertälje hamn torde vara Sveriges mest trafikerade enkelspår. Utbyggnaden till dubbelspår är inte bara angelägen: Den är ett måste och får inte försenas.
Det är också viktigt att utbyggnaden av spårkapaciteten längs Svealandsbanan håller tidsplanerna, liksom byggandet av den nya järnvägsbron över Södertälje kanal, avsedd att ersätta den nuvarande från tidiga 1920-talet.
För att möjliggöra större fartyg till hamnarna i Västerås och Köping övervägs en utbyggnad av Södertälje kanal där slussen breddas och förlängs. En sådan utbyggnad vore en viktig industripolitisk strukturinvestering som gynnar hela Mälardalen.
Om beslut om en sådan breddning skulle få klartecken är det dock nödvändigt att minimera ingreppen i centrala Södertälje. Här har staten ett ekonomiskt ansvar eftersom trafiken genom Södertälje kanal i grunden inte kan vara ett kommunalt åtagande då det främst är andra än kommunens skattebetalare som drar nytta av denna kommunikationskanal.
Därför bör övervägas om inte Sjöfartsverket skall ha det ekonomiska ansvaret för Mälarbron, den bilbro som i dag klyver staden och åstadkommer långa köer när båtar skall passera. I dag står Södertäljes skattebetalare för underhållskostnaderna för denna farled som i grunden betjänar sjöfarten. För 2005 har kostnaderna budgeterats till 15 miljoner kr men blir i verkligheten över 28 miljoner kr. Det är kostnader som tränger ut annan service för Södertäljeborna. Utöver detta måste miljökonsekvenserna beaktas. Bland annat tas Södertäljebornas dricksvatten ur Mälaren.
Södertälje är den kommun i landet, vid sidan av Stockholm, Göteborg och Malmö, som har tagit emot flest flyktingar och invandrare. Det har berikat kommunen på många olika sätt, men också skapat problem. Ingen tjänar på att blunda för verklighetens problem, dessa måste i stället lösas på sätt som ger enskilda möjligheter att se framtiden an med förhoppningar och höga målsättningar både för den egna familjen och orten.
Det grundläggande för en framgångsrik integration är att skapa en mångsidig arbetsmarknad.
Framgångslinjen är och förblir att stimulera till företagande, något som ju många medborgare av utländsk härkomst också framgångsrikt funnit. Att verka för och i bästa fall åstadkomma detta är en av de viktigaste uppgifterna för alla integrationssträvanden. Det innebär att kunskaper, utöver i språk och de vanliga skolfärdigheterna, måste inriktas på drivkrafterna att själv ta ansvar för sin egen och sin familjs försörjning. Detta har i sin tur både sociala och ekonomiska följder – men allra mest personliga. Att komma ur bidragsberoende och i stället lyckas med att få ett jobb eller skapa ett företag, resulterar inte bara i ekonomisk frihet utan också en social respekt som är till stor individuell nytta och stolthet men också inspiration och föredöme för närstående och närboende.
Att lyckas måste, precis som inom sportens eller musikens värld, betraktas som fint. De många skilda kulturer som finns i Södertälje gör det nödvändigt att fästa särskild uppmärksamhet vid kvinnors situation, så att de ges möjlighet att förverkliga sina egna drömmar och inte bli underordnade den patriarkala miljö som ofta är förhärskande i deras hemländer.
Kvinnor har samma rättigheter som män, inte bara skyldigheter. Därför måste insatser göras för att stärka underkuvade kvinnors självförtroende och beslutsamhet att själva forma sina liv.
Södertälje vore ett bra, inte oöverskådligt stort, område att bedriva intensiv verksamhet inriktad på att öka kvinnors frihet, ekonomiskt och kulturellt. Här finns många möjligheter att samarbeta med kyrkor, fritids- och kulturföreningar som har just sådana syften att skapa rättvisa åt kvinnor med andra kulturella förutsättningar än de svenska.
Redan i skolan är det viktigt att jämställdhetens principer inte bara inpräntas utan också tillämpas mellan unga flickor och pojkar. Ansvaret kan dock aldrig uteslutande tas av kommunen, utan staten måste medverka genom att t.ex. ställa särskilda medel till förfogande för satsningar till förmån för kvinnor som hotas av så kallade hedersrelaterade brott. På så vis kan staten göra det möjligt för angelägna lokala projekt att bli verklighet.
Viktigare ändå från resurssynpunkt är dock att utjämningssystemet för kommunerna beaktar t.ex. andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund och andra relevanta faktorer som hänger samman med integrationsfrågor.
Högskoleutbildningen, som varit en viktig del i skapandet av ökad framtidstro, har ofta varit hotad och är åter så i Södertälje. Avvecklingen av Campus Telge drabbar inte bara kommunen utan framför allt de studenter som där fann närhet till det livliga och expanderande näringslivet och till företagsamheten i Södertäljeregionen.
Ett alternativ som bör övervägas när flyttningen nu skett är att pröva möjligheten att utveckla Tekniska högskolans filial i Södertälje. Den har under senare år utvecklats positivt efter en mindre god start. Syftet måste vara att stimulera ungdomar, inte minst med utländsk bakgrund, att gå vidare till högre utbildningar av teknisk art. Senare utkomstmöjligheter i Södertälje måste bedömas som goda och borde därmed utgöra en stimulans för många ungdomar att söka sådana utbildningsalternativ.
Mycket konkret innebär det också att forskningssamarbetet med de ledande världsföretagen i kommunen, Astra Zeneca och Scania, skulle kunna förbättras. En ”teknikpark” i Södertälje är ett möjligt framtidsscenario och får inte avskrivas till men för företagsamhetens behov av kvalificerade medarbetare med stark förankring i Södertäljeregionen.
Vi går nu slutligen över till att diskutera industripolitiska förutsättningar och ändringsbehov, detta sett både från ett nationellt och ett mer lokalt perspektiv. Det är i Södertäljes fall oerhört betydelsefullt för att klara den internationella konkurrenskraften för stora och små företag.
Konkreta förslag, mot bakgrund av att under de senaste två åren flera tusen industrijobb lämnat Sverige varje månad trots att industrikonjunkturen varit på uppåtgående, är bland andra:
1. Sluta motverka svenskt ägande – avveckling av dubbelbeskattning är en viktig åtgärd.
2. Bryt med den skolpolitik som nedvärderar gedigna yrkeskunskaper – mindre teoritunga yrkesprogram på gymnasiet är en väg.
3. Satsa på en bra infrastruktur där det ger störst tillväxteffekter – en rad vägprojekt i Stockholmsområdet är exempelvis viktigare från tillväxtsynpunkt än byggandet av Norrbotniabanan.
4. Storsatsa på forskning – när staten, som nu, drar ner på grundforskningen uppfattar de forskningsintensiva företagen signalen och placerar forskningsresurser i andra länder.
5. Sluta avveckla kärnkraften – även om elmarknaden delvis är internationell inser nu fler och fler länder att det är viktigt att ha en pålitlig nationell energiproduktion.
6. Sluta höja skatterna på bilism – det är provocerande när bilföretag kämpar för sin överlevnad att försämra hemmamarknaden på det sätt som nu sker genom flera olika skattehöjningar.
7. Främja återväxten genom ett bra småföretagsklimat.
Vår tid, 2005, präglas för svensk industri av nya faktorer. En sådan är EU:s utvidgning den 1 maj 2004. Länder i Öst- och Centraleuropa har genom EU-medlemskapet blivit attraktiva för lokaliseringar för varuproduktion.
En annan gäller utvecklingen i södra och östra Asien. Det gäller främst Indien och Kina där kvalitetsnivån i fabriksproduktion och på vissa datatjänster höjts på ett sätt som kraftigt ökat möjligheterna att förlägga produktion av varor och vissa tjänster till länder i den delen av världen.
I farans riktning ligger därför utflyttning av företag eller delar av produktionen. Det finns inget annat motmedel än att bli skickligare i Sverige på att tillverka och att höja kunskapsinnehållet i erbjudna varor och tjänster.
År 2005 har omkring 25 procent av alla svenska industrianställda en utländsk arbetsgivare. Det är en mycket kraftig ökning jämfört med början av 1990-talet. År 1990 hade 7 procent av Sveriges största företag huvudkontoret utomlands. I dag är samma siffra nära 40 procent. Det ökar riskerna för att dagens svenska jobb flyttar ur landet – samtidigt som det finns andra motverkande fördelar, främst anpassningen till impulser från andra länders verklighet.
Men hur mycket företagsledarna än talar om rationalitet och strikta ekonomiska bedömningar, säger erfarenheten att det är lättare att dra en verksamhet långt borta än nära.
Utflyttningen, nedläggningen och uppköpen av svenska företag fortsätter. Mellan 2001 och 2003 köptes 372 företag upp av utländska köpare. Denna utveckling hotar att fortsätta. Att äga företag i Sverige uppskattas inte, mer än genom höga kapitalskatter, av den svenska regeringen.
För att bevara fler jobb i svenska företag i vårt land måste ägande och företag uppskattas, inte straffbeskattas. Ty sanningen är att Sverige har en unikt hård beskattning av ägande. Om EU:s nivå på den totala beskattningen av aktieägandet sätts till 100 är nivån för Sverige 270, således mer än dubbelt så mycket. Av särskild betydelse i detta sammanhang är dubbelbeskattningen eftersom den ofta direkt gynnar utländskt ägande på bekostnad av svenskt. Det är en obegriplig syn på vikten av ägandet.
De nya EU-länderna kommer också att bidra till en press nedåt på skattetrycket. De svenska skatterna är således en starkt bidragande orsak till att det utländska ägandet av de större företagen har ökat kraftigt. I slutet av 1980-talet var det utländska ägandet på Stockholmsbörsen 7 procent, tio år senare nästan 40 procent.
Transportindustrin, där bilindustrin ingår, satsar årligen mångmiljardbelopp på forskning och utveckling. Därtill kan läggas den forskning som sker på högskolor och universitet kring bilindustrin. Forskningen måste också ge resultat både genom att dess resultat leder till att de stora företagen utvecklas och att små företag kan verka i forskningsintensiva miljöer. I dag kan bristande tillgång till såddkapital leda till att många idéer från forskningen inte förverkligas.
Det finns anledning att nämna de industriföretag, ofta små men starkt specialiserade, som huvudsakligen arbetar som underleverantörer till andra företag. Ett exempel med återbäring i Södertälje är fordonsindustrins 14 000 anställda i Sverige: I dag arbetar i biltillverkningsindustrin ungefär 65 000 anställa – men 75 000 hos deras underleverantörer! Dessa små eller medelstora företag behöver de bästa förutsättningar för att kunna klara konkurrensen och växa.
I dag är det svårt att vara företagare. Det borde, av välfärdsskäl, bli mycket lättare. Vi kan inte leva på bidrag eller avdrag, bara på pådrag.