Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att återställa anslaget till energiforskning så att förutsättningar ges för en högteknologisk näring.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en fortsatt satsning på inhemsk etanolproduktion är av nationellt intresse.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att regelverket för inblandning av etanol förändras så att högre inblandning tillåts.1
1Yrkandena 2 och 3 hänvisade till MJU.
Utvecklingen av förnybara drivmedel sker i idag i snabb takt. Produktion av etanol, biogas och RME ökar starkt och framstår allt tydligare som ett alternativ till fossila drivmedel. Forskningen på andra drivmedel som syntetisk diesel och metanol från pappersmassaindustri och vätgastekniken blir allt mer framträdande.
Det som framstår som besvärande är regeringens bristande insikt om behovet av forskning och utveckling inom energisektorn. Det visar de senaste årens reella neddragning av forskningsanslagen. En snabb återställning och utveckling av anslagen är nödvändig för att föra fram Sverige som ett land i framkant i energiutvecklingen. Detta bör ges regeringen till känna.
Idag är etanol i den svenska bensinen närmare 5 procent. Dagens bilpark torde, utan extra investeringar, kunna använda en högre inblandning av etanol. Detta kräver dock att det regelverk som begränsar inblandningen förändras.
Den etanol som används är dels inhemskt producerad etanol från spannmål, dels importetanol från främst Brasilien. Etanol kan i stor utsträckning ersätta bensin. Det innebär att efterfrågan på etanol kommer att öka och därmed tillgången till importetanol minska. En fortsatt satsning på inhemsk etanol är därför nödvändig och av stort nationellt intresse. Detta bör ges regeringen till känna.
Den första svenska etanolfabriken i Norrköping kan med stabila fortsatta förutsättningar utökas med minst en till, förslagsvis till den inre delen av Mälardalen. Där finns såväl god tillgång till råvara som en väl utbyggd hamnverksamhet.
I dagsläget, inom EU, är det framförallt Tyskland och Sverige som är marknader för importetanol. Frankrike har andra kvotsystem som ger ett förbehåll för den inhemska etanolmarknaden att producera etanol.
Tyskland skyddar de inhemska etanolsatsningarna genom att tillämpa tullsatser för importerad etanol, vilket WTO:s regelverk ger möjlighet till. Sverige har inga sådana regelverk, vilket bör övervägas.
För att den inhemska etanolen ska utvecklas behövs ett klargörande om att dagens skattefördelar, för inhemskt producerad etanol, bibehålls samt att den importerade förses med en tullsats om 19,2 euro per hektoliter, vilket WTO:s regler tillåter. Det är inte heller rimligt att Sverige tillåter att importerad etanol klassificeras som en kemisk produkt, med obetydlig tullbelastning, samtidigt som den erhåller full skattefrihet. Skattefriheten bör endast ges till importerad vara som förtullats odenatunerad enligt CN–kod 220710.
EU-praxisen som begränsar låginblandning av etanol till 5 procent bör höjas till 10 eller kanske 15 procent. Detta är den åtgärd som snabbt och enkelt ersätter stora volymer fossilt oljebaserad bensin. Detta bör vara en del av huvudstrategin i att snabbt ersätta stora volymer fossila drivmedel med biodrivmedel. Detta bör ges regeringen till känna.